- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
403

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

403’

kaklet att på en gång vara ett språkrör för
folkets önskningar och den allmänna
opinionens ledare. I denna dess sista
egenskap är det, sotn den öfvervakar, att all
offentlig makt rätt brukas, men, ehuru högt
den än med skäl må från denna synpunkt
uppskattas, är dock betydelsefullare dess
förmåga att gifva väckelse åt
nationalan-dan och national utveckling, i det att
genom dess tillhjelp offentligheten bemäktigar
sig alla de idéer och alla de medel, som
kunna bidraga till en nations ära och
säkerhet. De blifva ej hemligheter längre
vare sig för styrande eller styrda, regering
eller folk. Regeringen erhåller genom den
tillförlitlig upplysning om folkets behof och
önskningar, sådana dö verkligen äro, ej
sådana de förete sig, brutna genom den
förmenta högre vishetens synglas hos ett
fåtal, som anser sig ega anspråk på
företrädesrätt att afgöra samhällets
angelägenheter. Regeringen sättes vidare i tillfälle
att vidtaga åtgärder, framlägga förslag,
som äro öfverensstämmande med
folkmedvetandets fordringar. Ändtligen blir den

o o

sålunda ett medel för regeringen att bos
folket vinna sympati, förtroende och
således äfven makt. Folket vinner äfven en
betydelse som det ej förr haft. Först och
främst kati folket medelst pressens tillhjelp,
utan att störa samhällets lugn, göra sin
vilja börd. Då folket, när det utan att
anlita pressens bearbetning af allmänna
frågor, framträder för att med eftertryck göra
sina fordringar gällande, sker det i form
af en rå massa, som söker nedbryta allt,
som står i vägen för dess lössläppta
passioner, liksom en böljande vårflod, som vid
det första hinder som möter,
öfversväm-mar och förstör allt hvad odling i dess
närhet tillvägabragt, medan folkets
önskningar och fordringar, framställda genom
pressen allt efter, sora serskilda tider eller
serskilda orter fordra serskilda
åtgörandens vidtagande, äro att likna vid de små
v-attenrännilar, som ledes från den trakten
genomströmmande floden att öfversila
kringliggande nejder, och i stället för att ska-

da, föröka fruktbarheten och fägringen.
Jemföra vi folkets betydelse nu och förr,
finner man, att folket i sin helhet ej förrän
nu haft någon betydelse. Det var blott
de i deu herrskaude staten privilegierade
medborgare, som i den antika staten egde
frihet. Allt annat var ofritt. Försätta vi
oss in i Medeltiden före
boktryckerikonstens upptäckt se vi, huru den stora
massan fick umbära bildning, sällan och
endast vid stora och plötsliga anledningar
kunde den bringas att gifva något slags
uttryck af sina önskningar eller
berättigade anspråk och detta endast här och der
samt med ett hastigt öfvergående
inflytande. Och nu se vi huru den fysiska
styrkan får vika för andans makt, huru det
snabbt och i rätt tid gifna yttrandet med
den allmänna meningens tillhjelp
frambringar större resultater, än fordom skedde
medelst kallelse till vapen. Ja man kan
tryggt påstå att det fysiska våldet är
genom pressen fjettradt. En invasion i
En-ropa af barbarer, liknande den, som
förstörde den Romerska civilisationen, skulle
ej kunna triumfera, förrän den förstört
boktryckerikonsten och dess spridda alster.

Det goda, tryckfriheten medför, är af
den vigt, att för dess skull man tillochmed
nödgas blunda för det onda, missbruket
gör. Vi talade nyss om att en klok man
ej sofver för öppna dörrar, för det att ban
vet, att tjufven, om han begagnar sig af
tillfället, blir straffad. Detta exempel har
en ännu bättre tillämpning i afseende på
det skydd, tryckfriheten gifver, än det
skydd, som man emot tryckfrihetens
missbruk behöfver. Tryckfriheten är det
starkaste lås och bom, som samhället eger
emot allt, som går lit på att störa dess
frid, man säger ock med rätta: tag bort
denna frihet, ocb hvarje annan frihet skall
bortvissna, ja samhället ock; låt
tryckfrihet finnas och, äfven om alla andra
friheter sakna garanti, skola de pånyttfödas en
efter annan. Om denna tillintetgöres, kan
man med skäl sägas sofva för öppna
dörrar, utan ens deu trösteu att kunna låta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free