Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Före - XXVIII. Banketten i Chateau-rouge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
85 ’
massorna, genombröt dem och förskingrade dem
1 hundrade fältslag.
Det återkom efter att hafva förjagat fienden
från fådernejorden, men det återkom stympadt
för att återtaga sitt förriga lif, ett lif af elånde
och smärta.
Sedermera år 1830: sågen I det icke då åter
i rörelse, alltid sig likt, uppresande sig för att
strida, segra, lida och dö å nyo.
Efter segren nedlade det vapnen, och med fullt
förtroende till oss valmån, som det gjort till su-
veråner, återtog det sitt if som folk, låggande i
våra hånder omsorgen om dess framtid och öden.
Folket har gjort så mycket för oss, hvad haf-
va vi gjort för det? — intet! —
Det är tid mine herrar att göra något. Oss
priviligierade, tidens lycklige, tillhör att gifva
uppslaget åt dessa förbättringar, som slutligen
böra förskaffa folket den råttvisa andel det så
årofullt tillkåmpat sig, så ådelt, så vål förtjent.”
Må föregående citationer gålla som prof på den
ädla anda, den värdiga hållning, som egde rum
vid denna stora bankett. I öfrigt proponerades
fosterlåndska, varma och snillrika skålar af Odi-
lon Barrot, Duverguier de Hauranne, Marie (för
"en förening emellan staden Paris och departe-
menterna), Riglet (för tryckfriheten, för hvilken
sistnåmda , Chambolle, deputerad och redaktör af
tidningen Le Sitcle, tackade å pressens vågnar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
