Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på svältkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Åke adjö af den gamla, som klagade öfver, att hon
inte kunde vara med ute på höbergningen för den
skarpa solens skull, och följde mor Lisen in i den
andra stugan, som stod pyntad och fin. Där för-
svann husmodern, men kom snart in med en bricka
och på densamma saft och vatten jämte småbröd.
»Var snäll och håll till godo nu! Vi ha inte
annat att bjuda på i värmen! Var så god!»
Ja, Herre Gud, inte kunde Åke säga nej precis,
och så satte han sig då ner vid bordet och började
för tredje gången den dagen knapra på skorpor,,
hårda, hembakade skorpor, doppade i saft. Och den
vackra Lisen, som såg ut att vara en trettio år, tog
sin lilla unge i knäet, öppnade ett par knappar på
sitt lifstycke och blottade en barm, så hvit och rund,
att Åke rakt häpnade.
Och lika lugn satt hon, då han slutat sin enkla
måltid och kom och tog henne i hand och knappt,
vågade se på henne. Och han tänkte, att hon ändå,
måtte yara en pärla till hustru, den vackra Lisen
från Näsby, som han nu kom ihåg, så vacker, så,
oskuldsfull och naturlig.
Utkommen från Oppgårds tog han af åt höger
förbi några trefna hus, sträfvade öfver en granbacke,
och såg slutligen ån ligga nedanför sig och Gullbo,
det fagra Gullbo, på andra sidan. Där fanns hvila och
där fanns mat efter en sträfsam dag, dit öfver
måste han. Men huru?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
