Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle prosten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
förvisso ingen, näppeligen ens bland barnen, som
kände sig sömnig eller tröttnade på den ofta rätt
långa predikan.
De, som hade reda på saken, sade, att hans
predikningar voro ofullständiga, på ett sätt, förstås;;
han hann nämligen sällan utarbeta dem i sin hel-
het. Men slutet, som han därför oftast extempore-
rade, var alltid bäst och mest till hjärtat gående.
Ja, så sade man.
Det var på en examen i skolan, som jag första
gången såg gamle prosten på nära håll, och jag
tyckte förvisso att han var en rar gammal farbror.
Jag var en liten parfvel då, en sex år, tänker jag,
och som jag var rätt slängd i att läsa innantill och
skolmästarns yngste pys till på köpet, så fick jag
gå fram till katedern och där läsa upp ett par psalm-
verser. Och sedan jag gjort detta med blossande
kinder och till en början litet darrande röst — ty
hela den stora salen var fylld med folk — klap-
pade prosten mig vänligt på hufvudet och sade, att
jag var en duktig liten karl.
Detta gjorde obeskrifligt godt, må veta, och det
mindes pilten till och med då han själf blifvit gam-
mal och grå.
Efter examens slut bjöds prosten på kaffe och
dopp i vår kammare. Och sedan kallades vi in,
skolmästarns alla barn, en 6, 7 stycken, och fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
