Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249’
v Denna »själavård», till hvars ut ofvan de hvarje lärare bor känna
sig kallad och förpligtad, är motsatsen till hvad man skulle kunna
kalla en rent af polismässig behandling af lärjungen. Den sednare
består deruti, att läraren alls icke bekymrar sig om lärjungens
individuella själsbeskaffenhet och anlag, hans förbättring eller
försämring, utan nedlåter sig till att blifva blott en kontrollerande
förhöje,are af lexor, befattar sig blott med undervisningen i sitt ämne och
vakar öfver den i allt nödvändiga ordningen genom att bestämma
vissa lagar och använda vissa straff för vissa förseelser. Den
stora skillnaden mellan uppfostran och polisbehandling faller lätt i
ögonen. De begge behandlingssätten äro visserligen lika deruti, att
de afse att motarbeta hvarjehanda oskick hos lärjungen: dygder
kunna neml. icke positivt läras annorlunda än genorn exempel, utan de
erhålla väckelse och näring (så vidt som en ömsesidig personlig
inverkan är möjlig) genom förhindrande och undertryckande af de
motsatta lasterna: flit genom stränghet mot lättja, sanningskärlek
genom förhindrande af osanning, o. s. v. Men de äro så mycket
mera skiljaktiga i öfriga afseenden. Uppfostraren uppsöker roten till
det onda, fäster afseende vid föräldrarnes stånd och bildning jemte
den inflytelse de sjelfva och deras villkor utöfva på barnen, tager i
beräkning lärjungens ålder, temperament och böjelser, hans till sko*
lan medförda vanor, hans föregående undervisning och i syunerhet
hans förmåga och anlag, och söker på detta sätt bestämma
lämpligaste behandlingssättet vare sig af enskilda lärjungar eller bela
klasser. I detta hänseende består alltså en lärares rättvisa icke uti att
bemöta alla lärjungar fullkomligt lika: han måste tvärtom redan
tidigt hos dem framkalla det allmänna intryck, att han för hvarje
enskild söker och af hvarje enskild fordrar just det som för honom
är nyttigt och godt. Från denna synpunkt sammanfaller följaktig
gen lärarens rättvisa med hans kärlek. Ty medan det vore
orimligt att af honom fordra hvad som vanligen kallas kärlek —
nemligen en af temperamentet beroende ofrivillig attraktion till vissa
personer — ja att med denna fordran tillerkänna honom en
ganska betänklig rättighet, nemligen rättigheten att å andra sidan hysa
motvilja mot de lärjungar hvilka icke anslå hans temperament, så
begär man deremot af honom med full rättmätighet utöfningen af
den kärlek som är en frukt af beslut, af reflexion, af fast vilja, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
