- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Andra årgången. 1866 /
29

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ti ver, och, utan att hänvisa till SS 108, 109, har bas — någon
gång outan att det varit behöfligt — erinrat sig der förekommande.

At S§ 111 — 1H liar Utg. kunnat och, såsom det synes oss,
bort egna en större uppmärksamhet.

Det mellersta stycket af § vilseleder mången lärjunge att
begå svåra fel, ehuru de anförda ëxemplen äro rigtiga. Utg. har
(st. 53 anm. 24) försökt att göra regeln fullständig, sora dock,
genom anförda undantagsfall, hade bort närmare utredas och
förtydligas. I anm. 77 st. 50 läsa vi: deux régiments entiern des
gardes. Detta är rigtig fransyska, men står i uppenbar strid mot
Oides regel, hvilken af tillägget till st. 53 på iutet vis, for detta
fall, erhåller en högst behöflig förklaring.

Till § 116 hänvisar Utg. flere gånger; onödigtvis och mindre
rigtigt i st. 28 anm. 10.

Utg. har haft anledning, men ej begagnat den, att göra ett,
enligt vår erfarenhet, icke obehöfligt tillägg till § 163, nemligen
att en icke begagnas efter orden pldsieurs, quelques ttns, la plupart,
une partie, la moitié.

I fr&ga om verbets régime vilja vi göra följande anmärkning.
Vi kunna icke erinra oss, att hvarken hos Olde eller hos Utg. hafva
sett tydligt framställd den regeln, att ett aktivt verb icke knn
ställas tillsammans med två serskilda régimes directs eller régimes
indi-rects. Den svaga antydning hiirorn, som förekommer i not til! S
254, är icke tillräcklig att förekomma misstag och fel. Ehuru
solklar den än kanske synes vara, är den af oss här ofvan framhållna
regel högst behöflig för ovana och tanklösa lärjungar, så väl hvad
franska språket vidkommer som i fråga om det. tyska. Att sådana
uttryck sora servir à qn de guide, donnez-leur-en icke göra
undantag från regeln, tillkommer respektive lärare att förklara. Utg. har
i slutet utaf sin afhandling om præpositionerna gifvit två exempel
på huru språken, vid denna regels tillämpning förete en viss
bestämd olikhet: payer qch à qn; devoir qch à qn. Han tillägger:
»dessa fall måste dock dels genom godn lexica, dels genom muntligt
meddelande eller eget studium inhemtas». Utg. hade uttryckt sig
lärorikare och, efter hvad vi tro, temligen fullständigt, om ban hade
utbytt den citerade nu märkningen mot: demander, rappeler,
repro-cher qch à qn, charger qn de qch (uppdraga ngt åt ngn). Det är
af stor vigt, att olikheter de båda språken emellan vederbörligen
framhållas. Olde har icke försummat att yttra sig i samma syfte i
sin inledning till § 255 Denna paragraphs hufvudsakliga innehåll
.har det roat Utg. att på ett prydligt och, om man så vill,
systematiskt sätt uppställa och ordna i anmärkningar till afhan4liugen
om præpositionerna. Något egentligt gagn af anordningen kunna
icke vi skönja.

Utg. hänvisar åtskilliga gånger till § 258 och den dithörande
anm. N:o 2, hvilket allt vi anse prisvärdt. Uttrycket i anm. N:o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1866/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free