Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
I: »isynnerhet i hvardagsspråket och af äldre’ tiders författare» kunna
vi icke rigtigt godkänna.
Det hade icke varit ur vägen att i g 260 tillägga åtskilliga
verber, väl samhörande med hériter, såsom avancer, retarder,
aug-menter^diminüer, redoubler. Dessa hade antagligen bättre försvarat
sin plats än joutr, médire% profiter, hvilka i svenskan ofta återgifvas
med prepositioner, brukliga att motsvara de% och hvilka fördenskull
ligga mycket närmare för tanken än de af oss förordade. Mom:na
a, b, äro af enahanda skäl så godt som öfverflödiga. Mom. c hade
deremot gerna kunnat vara utförligare och upptaga ännu flera
verber med ’hvarjehanda andra præpositioner/ såsom t. ex: rtvaliier
d’ardeur (de = i).
Om än åtskilliga af oss icke omnämnda §g, behandlande verbets
régime, kunde betydligt inskränkas, då innehållet i dem snarast
borde tillhöra ordboken och der uppsökas, anse vi likväl att g 262
försvaiar sin plats, hvartill skälet torde återfinnas i det föregående.
Ett och annat verb, förekommande i gg 263, 288 har Utg.
behandlat något afvikande från Oides imitation efter högt ansedda,
ehuru kanske något föråldrade mönster. Hvad emprunter serskildt
angår, ser det ut som skulle en och annan nyare författare, t. ex.
Léouzon le Duc, vilja trotsa de gamla godkända reglerna och
adoptera fullkomligt motsatta.
Åt §§267 —270 har Utg. egnat ingen uppmärksamhet.
Hvarföre? Det är sannt, bland anmärkningarna förekommer ett eller
annat tempus, hörande till dessa gg, rigtigt användt i en fras —
men detta är också allt. Sedan de oregelbundna verberna blifvit
inlärda, anse vi ingenting i franska grammatiken på långt när
fordra så stor uppmärksamhet och omsorg hos en lärare som just
dessa temporal-skillnader, i förening med användning af-artikeln
och subjunktiven. Allt annat är jem||förelsevis lätt eller inhemtas
i en fullständigare ordbok. Någon torde mena, att, för lärjungar
som läsa grekiska, de nämnda temporal-förhållandena äro en lätt
sak — men dermed öfverensstämmer icke vår erfarenhet. Den i
fråga om gg 267, 268 åberopade samtidigheten tyckes föga tjenlig
att nöjaktigt reda begreppen. I sjelfva definitionen till § 268 borde
inflyta något om ett vidtagande, öfvergång, nytt förhållande, som
<egt rum (för en gång) i det förflutna. Det klaraste, mest praktiska
tstår, såsom ofta i Oides lärobok, i en not — den tredje till
sistnämnda ,g. Gerna hade kunnat nämnas att (nästan utan undantag)
hvilket imperfektum som helst, motsvarande parfait défini, kan
för-ändras till infinitiv, föregången af imperfektum utaf verbet börja,
såsom i det enstaka exemplet till not 4. Att svårigheter alltid
komma att stå qvar för en utländning, det bör icke afskräcka från
ätt* efteråt räf va den säkerhet, som är möjlig att erhålla. Den præli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
