Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af lärjungarnes antal vårterminen 1865.
i - klasser. Klassiska linien. Reala linien. i
I II Summa. III IV V VI VII Summa. III IV v VI VII Summa. ;
30 Fullständiga läroverk . . . 958 1393 2351 102! 958 1299 828 473 4579 560 j 414 ! 385 265 96 1720
37 Lägre Elementar-läroverk 773 973 1746 350 243 211 _ __ 80 i 452 182 104 — — 738
ön 602 301 903
Fædagogier........ 1 i * i
Summa 2333 2607 5000 Il 371 po I 1510 | 828 473 5383 1012 i-. 489 1265 96 2458
En blick på denna öfversigt visar följande förhållanden: 1) Den 2:a klassen är starkast freqventerad vid både högre och lägre
elem.-läroverk; vid pædagogierna liar däremot l:a klassen dubbelt sa stort antal som den 2:a. Denna starka besättning af II som
flerstädes föranledt dess fördelning i parallela afdelningar, häntyder derpå att, sedan inträdesåldern blifvit fastställd till 9 år ifrå» att
förut vara 8 år, inträdessökande gerna förbereda sig för intagning i denna klass. — 2) Inom den klassiska linien företer
klass-freqvensen icke en i jemn proportion aftagande serie, utan ¥ har ett vida större antal alumner än IV. Enär skillnaden mellan
frekvensen i dessa klasser visar sig vara störst i de fallständiga läroverken, medan de lägre hafva ett ungefär lika antal i begge
klasserna, beror detta säkerligen deraf att dels de fullständiga läroverken mottaga lärjungar från de lä-re, och de femklassiga läroverken
från de mindre skolorna erhålla alumner» som vilja fortsätta sina studier i femte och följande klasser, och söka inträde på just detta
stadium, för att i någorlunda god tid blifva förtrogna med förhållandena inom det läroverk, der de komma att fullfölja studierna.
Deremot eger en betydlig skillnad rum mellan antalet i V och VI. — 3) Beträffande den reala linien är minskningen af
klass-freqveusen der jemnare än på den klassiska; dock är skillnaden mellan III och IV serdeles betydlig i synnerhet inom de ofullständiga
läroverken,- äfvenså är ett temligen stort svalg mellan antalet i VI och VII. Det ser häraf ut såsom vore på den klassiska linien
klass. V ett afgörande stadium, der många afbryta studierna, och på den reala III och VI de stadier, der de fleste ändra eller
bestämma lefnadsplan. Likväl kan ett konstant resultat i detta afseende vinnas först genom fleråriga iakttagelser. — 4) Jemnför man
antalet på de beirge linierna, så visar sig att i de fullständiga den klassiska linien är mer ån tre gånger så stor som den reala medan
den deremot i de lägre läroverken är obetydligt större, och i medeltal den klassiska linien räknar mera än dubbelt så många lärjungar
som den reala Lärjungarne i VII af klass. lin. voro icke fullt fem gånger så många som de i VII af real-lin. Examinerade
abitorienter pl klassiska lin. (182) voro mera än fem g ånger så många som pl den reala (32).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
