Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ,
man fr&n denna sida icke värdera serdeles högt; och om än sä
vore, att man i det praktiska lifvet hade någon nytta af dem, kunde
de — sade man — framkomma äfven på denna väg och det till
och med klarare och begripligare än såsom frukten af en analogi.
Formler skapar sig för öfrigt eu hvar på sätt erfarenheten gifver
honom vid handen, då behofvet för ens lefnadsyrke föranleder en
oftare återkommande behandling af samma slags räknefrågor. Att
enhets- och raungfalds-methoden skulle vara svårare att inlära kunde
dess försvarare icke fatta, än mindre erkänna; trodde tvärtom att,
om lärjungen här, såsom i andra kunskapsgrenar, successivt fördes
från det lättare till det svårare, han skulle lära detta räknesätt icke
blott lika lätt som genom hvilken som helst annan method utan
äfven med större säkerhet, till stöd for hvilket påstående man
åberopade icke blott suppositioner utan en konstaterad erfarenhet/) —
Sedan man slutligen (d. 17 Mars) förklarat sig icke anse
frågan om arithmetiken8 behandling i läroverken egentligen erbjuda
något vidare Öfverläggningsämne, beslöts att efter påskferierna
öfvergå till proportionsläran eller möjligen till Algebra, vid hvilket
sistnämnda ämnes diskuterande man ännu ville kasta en blick på
några speciela reg.-de-tri-fall, äfvensom upptaga till skärskådande
inkonseqvensen af att grunda Betalnings-terminers reduktion på
Diskonträkning, då denna sednare i läroböckerna i allmänhet blifvit
undanträngd af Rabatt. —
_____ S-9’
ID. Stockholms Läraresällskaps sammankomst
den 7 April 1866.
Ordf. var Hr Rektor Rabe, såsom alltid vid dessa
sammankomster. — Det ansågs lämpligt att egna detta och följande
sammanträden under våren åt meddelande och helt kort beredande 4if
*) Visserligen hör man utanför skolan mycket ordas derom att lärjungarne
böra från skolan föra med sig ut i lifvet allehanda »nyttiga» kunskaper och
färdigheter; men lika litet som skolans mål ligger häruti, lika litet kunna
fordringar, som utgå härifrån, vara bestämmande för en sund methodik. Bland
skolmän torde det knappast kunna blifva tvist om hvilkendera gifver lärjungarna
den bästa behållningen för lifvet, den som stöper i dem en massa formler,
osmält lexkram, oförstådda mechaniska handgrepp — eller den som, utgående
från det enkla och förstådda utvecklar pà först&ndsmässigt sätt lärjungarnes
medvetande om det han vill bibringa dem. Det är endast på deu sednare vägen
man framkallar eftertanke och sjelfverksamhet, men den förra methoden nitiskt
tillämpad skapar tankelättja och okunnighet om egna krafters tillräcklighet.
Denna förståndsutvecklande method, strängt erotematiskt genomförd, hörer till
den allmänna methodikens vigtigaste grundsatser, och gäller lika för undervisning
i alla ämnen. Att efter Sokrates’ dagar tala om ett annat förfarande lönar ej
mödan. £A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
