Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%175
frågor, som kunna anses böra företrädesvis behandlas vid det inst’
allmänna läraremötet. Följande frågor uppgåfvos från synpunkter,
som gjorde sig temligen enhälligt gällande:
I. Vigten af lärarebildning och medlen att verka derför.
Härvid uppstå två frågor: 1) Hvartill skall den blifvande läraren t
första rummet bildas, till fack-kunskap eller till insigt om skolans
allmänna målt Fordom, då de klassiska studierna beherrskade det
hela och gåfvo skolan enhet och undervisningen en bestämd
charakter, behöfdes intet sökande efter dessa; mon sedan förhållandena
nu äro förändrade, är vigten af lärarens bildning till lärare större
än någonsin, och man haf att på artificiell väg skapa en enhet,
som eljest saknas, emedan hvar och en söker att gifva vigt åt sitt
studium, hvaraf ej kan bli ett för skolan lyckligt resultat.
Grundvalen för skolans uppfostrande verksamhet är christendom. På
denna hafva vi att arbeta, för att utveckla hvad hemmen grundlagt
och gifva hvad hemmen ej kunna gifva. Detta är enhetsprincipen
för skolan och lärjungarne, som skall gå igenom hela
undervisningen. Den som vill egna sig åt ett sådant arbete måste först
studera sättet derför, lära sig att högt uppfatta sitt blifvande kall och
lära känna dess villkor: pædagogik och methodik; hvilka studier
äro villkoret för en i detta arbete nödvändig enhet mellan de
arbetande (lärarne), på det de ej må motverka hvarandra. I och för
skolan måste således kunskap om målet ställas främst och studium
af enskilda fack följa derefter. Men till fackbildning tenderar
universitetet; häraf uppstår för den blifvande läraren en lucka dels i
hans theoretiska bildning, då skolan fordrar en koncentration tilldra
beslägtade ämnen, dels i insigt om den pædagofciska vetenskapen och
konsten, hvartill våra universiteter nu intet bidraga. — 2) Huru
har "man att verka för fyllandet af denna lucka och befordrande för
läraren speciellt nödvändiga insigterna? Naturligtvis genom
underlättande af methodologiska och pædagogiska studier, a) Såsom ett
medel härtill föreslogs stiftande af ett præmium för författande af
ett svenskt arbete i methodik, emedan ej ens de bästa utländska äro
för oss fullt tillämpliga och derför ej vederbörligen underlätta de
egna studierna. Enär en god method i undervisningen verkar godt
för framtiden genom att inom yngre slägten dana goda
lärareämnen (medan en dålig eller ingen method verkar ondt), är ett
så-v^J theoretiskt som praktiskt studium af methodiken serdeles vigtigt,
och det ej blott af den speciella methodiken (för serskilda ämnen),
utan ännu mera af den allmänna. Det finnes vissa allmänna regler,
för alla ämnen gemensamma, hvilka underlätta öfvergången från de
speciella ämnenas methodik till de allmänna frågorna, b) Ett
nödvändigt medel äro pædagogiska seminarier under ledning af en
akademisk professor i pædagogik., Redan den theoretiska insigten
i den pædagogiska vetenskapen är en god sak; men professoren,
såsom ledamot af seminariet och hufvudsaklig ledare af öfningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
