- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Andra årgången. 1866 /
207

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

%207

ökade religiösa öfningar, utan dertill fordras 1) en rigtig habitus
hos lärarne sjelfva; 2) att skolan alltid talar sanningens språk,
äfven i fråga om betyg och redogörelser for sin verksamhet; 3) att
skolan ej blott i religionsundervisningen utan ock i hela sitt arbete
leder lärjungarne till sjelfkännedom och medvetande om skillnaden
mellan deitas egen och Guds vilja samt kraftigt inverkar på
lärjungarnes vilja.

De serskilda afdelningarnas innehåll är: l) om motsatsen
mellan den Wolfska humanismen och den christliga principen; 2) en
plan till reform af undervisningen; 3) om undervisningens
mottagande och meddelande: det finnes 3 sätt att lära sig saker, med
blott minnet utan förstånd, med halft medvetande (inhemtande af
det rent faktiska), med fullt medvetande; hvardera, är tillämpligt
på olika föremål. På flitig öfning af det inlärda lägges stor vigt;
4) skolundervisningens technik, en högst förträfflig och lärorik
afdelning, som hvarje lärare borde grundligt studera; 5) om
historiens behandling i den lärda skolan: bör vara biographisk och
inskränkas till Greklands, Roms och Fäderneslandets. Om författaren
än häri gar något för långt., så må det väl dock anses såsom högst
olämpligt att period efter period splittra uppmärksamheten med
inlärande af hvarje smårikes regentlängder och andra obetydligheter,
hvartill den öfliga lexläsningsmethoden ej sällan förleder; 6) om
religionsundervisningen; 7) om maturitetsexamen, i hvars muntliga del
B. vill inrymma blott få läroämnen, för att i dem gå grundligare till
väga: interessant är härvid en jemnförelse med Svenska förhållanden,
hvilka äro byggda på förnuftiga grundsatser och synas lofva en
god utveckling för framtiden (blott man ej äflas att förstora det
goda genom enfaldiga och otidiga rop om för stora fordringar och
yrkanden om förändringar); 8) om förberedelsen till lärarekallet.
Öfverallt. der ett allvarligt ord i detta ämne är uttaladt och der
något är gjordt for den vigtiga saken, hafva vi Svenskar något att
lära. Vi inträda i lärarekallet utan theoretisk och praktisk
förberedelse, vi bilda för oss sjelfva småningom ett manér dels genom fleråriga
experimenter dels genom härmning af något mönster, som föresväfvar
oss från vår ,egen skoltid; men föga veta vi derom, hvilken svår
konst vi företagit oss att utöfva, föga derom, att denna konst hvilar
på principer, hvilkas utveckling har sin vördnadsvärda historia, och
att den har sin plats uti ett vetenskapligt system.
Folkekele-un-dervisningen anses icke kunna bedrifvas utan methodik: skulle den
ohögre» undervisningen icke vara värd en mèthodisk behandling?
och behöfver icke denna methodiska behandling inhemtas genom
föregående studium? och skulle detta studium icke behöfva ledning?
Ej sällan behöfva vi autodidakter en lång tids erfarenhet, för att
komma til) den insigten att den egna erfarenheten och det med"
födda lyckliga anlaget icke göra tillfyllest, samt att t. o. m. blott
några förståndiga råd och anvisningar kunnat vara oss till stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1866/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free