- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Andra årgången. 1866 /
400

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.400

och hängifvenhet för en anförare, som dock ?jelf var den tappraste bland de
tappre. Carl den I2:te var lika djerf som Carl Gustaf, men denne senare
parade sin djerfhet med en klokhet, som gjorde att han visade prof på den förra
egenskapen endast vid de mera sällan inträffande tillfallen, då allt var att vinna,
men nästan intet att förlora, eller då nöden tvingade honom att våga det
yttersta. Carl den Tolfte deremot älskade att i tid och otid sätta allt på spel
med en ubetänksamhet, som vi nästan ftkulle vilja kalla dnmdristighet, om ej
pieteten för en så stor mans minne förbjöde oss att begagna detta uttryck.
Hafva vi jemfört Carl den I0.de och Carl den 12:te med hvarandra, såsom
menniskor, statsmän, statsmän*) och krigare, vore väl nu vår uppgift att söka skildra
de öden, som genomgingos af hvar och en af dessa konangar. Tidens knapphet
medgifver ej detta.

Betyg: Berömlig.

b) Grunddragen af Lycurgi lagstiftning och denna lagstiftnings
inverkan på Spartas folk och stat.

Inledning: Lagstiftare i allmänhet.

Afhandling: I. Grunddragen af Lycurgi lagstiftning.

a.) Den grund, han hade att bygga på.

b.) Den byggnad, han uppförde.

’].) Statsstyrelsen.

2.) Egendoms-fördelningen.

3.) Lefnadssättet och ungdomens uppfostran.

II. Denna lagstiftniugs inverkan på Spartas folk.

a.) Det blef krigiskt.

b.) Det stod lågt i intellektuelt hänseende.

III. Dess inverkan på Spartas stat.

Hvarje folk har såsom ett dyrbart minne [arf] i sina häfder bevarat [minnet
af) **) de män, som gepora lagar gifvit det styrka och fasthet. Och detta måste
förefalla helt naturligt, då man besinnar, att det är lagarne, som först bestämma
riktningen - af hela folkets utveckling. sjelfva dess karakter, och sedan hindra
det ff ån att vika af fnU den beträdda riktningen. Men intet land kan
uppvisa så märkvärdiga lagstiftare som Grekland. Matt kan med skäl uudra derpå,
att en så långt aflägsen tid kunnat frambringa sådana mäu, som en Solon i
Åthén, en Lycurgus i Sparta. Vi skola här anföra grunddragen af de lagar, den
•enare af dem gaf sitt folk.

Det Spartanska folket var krigiskt: att strida hade ständigt varit derå»
käraste sysselsättning. Fältlifvet hade stålsatt deras nerver och härdat deråt
sinne; det låg ett drag af okuflig fasthet i deras karakter. Fritt me<) afseende
på andra stater, egde folket frihet i sitt inre, och de tvenne konungar, som

*) Inadvertens af författaren.

") Tillägg af läraren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1866/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free