- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjette årgången. 1870 /
48

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4Ö Andra Afdelningen. Anmälningar och Granskningar.

i latinet regelbundet om en flerhet af föremål, ehuru svenskan
ofta dervid har singularis." — § 80: 1 är meningen väl allde*
les motsatsen af hvad orden säga. — I de tre fall, som
åtskiljas § 31 anm. 1, är skilnaden mera fin än sann. Gollectiva äro
alla de anförda adjektiven lika mycket eller lika litet; de tre
sista exemplen tillhöra lika väl ett filosofiskt språk som det
näst föregående, och detta innehåller lika väl motsatta begrepp
fiam de följande. — Den i § 33 anm. 2 uppstälda skilnaden är
ingalunda genomgående. Inanè, insigne, textum äro ej abstrakta
ord.

Det sista exemplet på § 27 (multa præclara) har
tydligtvis ej i afdelningen om substantivet att göra, och i § 32 a.
exempl. 2 torde illitd och ej canorum vara substantiv, — §42
•c. anm. påstås miserabilis och lætabilis hafva betydelse af
par-ticipium præs. act. — något som lika litet är fallet, som
mise-ror betyder klaga eller lætor glädja. Miserabilis betyder egentl.
ömkansvärd och lætabilis vard att glädjas öfver. — I § 63
b. 2:dra exempl. syftar relativet lika litet på " bestämdt enskildt
föremål" som i 63 a. — § 93 anföres såsom exempel på
olikhet i bilder i sv. och lat.: In sinum phitosophiæ nostra
volun-tas nos compulit och min egen vilja kastade mig i armarna
på filosofien. Detta är väl snarare "likhet i bild"? — § 99
a. uxor ex Uelvètiis hör ej hit; ex II. är bestämning till hela
predikatet. — § 99 f. Ad Asiam fuga ej = till, utan vid — §
108 ff. afhandlas, 5;huru de svenska adverbialuttrycken
beträffande — hvad angår o. s. v. återgifvas i latinet." I stilistiken
hafva dessa uttryck endast plats i de vändningar, der de i
början af en period såsom satsens hufvudämne framhålla ett
substantiv, som sedan upprepas med ett pronomen (alltså i fallen
a, b och c a); i användningarne ß och y förtjena de icke mera
ett särskildt omtalande än andra till prepositioner #öfvergångna
"adverbial uttryck" ss. för — skull, pà grund af —, i följd af
—, i strid med — m. fl. — § 120 heter det — "utelemnas det
svenska nämligen:

1) när det inleder en enkel apposition,

2) när det inleder en appositionssats.

Anm. Förklaringssatsen kan äfven inledas med
konjunktionerna" —

Man skulle häraf tro, att i samma slags satser nämligen
kunde både utelemnas och återgifvas med nam etc. Meningen
är väl, att i beroende sats nämligen måste bli öfversatt, men i
fristående ifcrklaringssats återgifvas med nam, autem o. s. v.

Yi nämnde, att stilistiken i viss mon motsvarar hvad som
hos de gamle språkläre-författarne kallades syntaxis ornata.
Författaren gifver oss härutinnan rätt, då han i en bifogad öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1870/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free