Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, 70 Första Afdelningen. Afhandlingar.
dant afseende tänkt och gjort, likasom öfver hufvud taget
all historia ytterst hvilar derpå, att menniskan fattar
sig icke såsom en isolerad enhet, utan såsom en
medlem af ett slägte, hvilket slägte åter, sådant det nu
lefver och verkar, är att anse endast såsom cn länk i den
långa kedjan af på hvarandra följande slägten. Så
framträder då hvarje generation såsom arftagare af förgångna
generationers erfarenheter, men just derför också med
’skyldighet att åt efterkommande bevara och öfverlemna
detta arf med tillägget af dess egna genom ockrande
med det ärfda kapitalet vunna erfarenheter. Vilja \i
tillämpa det sagda särskildt på pedagogikens historia, så
eger denna tydligtvis sitt värde deruti, att hon åt oss
bevarar de grundsatser för uppfostran, som man under
förflutna tider uppstält, och de erfarenheter man vunnit,
och sätter oss i stånd att genom upptagande och
pröfvande af desamma på fen gång verka för vår egen
ungdoms rätta utveckling och allt närmare utstaka den väg,
som man i allmänhet vid uppfostran har att gå. Det
gäller då på detta område liksom öfverallt, men här mera.
i den mon saken är vigtigare, att pröfva allt och behålla
och bruka det goda. Det är ett försök i denna väg, som
jag vill göra, då jag nu går att i största korthet gransk;.1
de åsigter rörande, uppfostran, hvilka framstälts af en
man, som i ej ringa mon inverkat äfven på vår tid, ocii
det i flere riktningar. Såsom vi skola finna, blifver
pröfningen här så mycket svårare, som det goda och dåliga
är så blandadt om hvartaimat, att en grundlig utredning
skulle fordra mycket större vidlyftighet, än som här kan
medgifvas.
Jean Jacques Rousseau, urmakare-sonen från Grénève —
filosofen i Ermenonville! — det är ett stort steg mellan
dessa båda benämningar; der ligger ock ett helt
menniskolif emellan dem, och det ett lif af mer än vanligt stora
omkastningar och skiftningar. Rousseau föddes i Grénève
den 28:de Juni 1712. Hans uppfostran var i hög grad
förvänd; redan i sin tidigaste ungdom läste han tillsamr
mans med fadern om hvartannat romaner ocji uppbyggelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
