Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, 108 Första Afdelningen. Afhandlingar.
kraft och utveckling, om man kan se det guddomliga, det
ideala uti densamma. Äro nu de synglas, genom hvilka
detta skall skådas, fördunklade eller utslitna, så blifver
verkligheten till ett kaos, en kall och död massa, som blott
lyder matematiska eller förståndiga lagar. Men denna
verld får dock till slut det företrädet framför de
fantastiska drömmarna — då dessa slutligen blott väcka
trötthet och äckel — att hon är verklig. Den unge
romanläsaren lefver till en början, lik en amfibie, i tvenne
element; men den dimmiga luftverld, dit han flyktar på
sina lediga stunder, gör väl i början, men allt mindre och
mindre, intrång på den verkliga; ty skolan och lifvet
skänker honom ett skarpt särskiljande förstånd och ett
"gqdt" omdöme. Då han tröttat ut sig i den förra, kastar
han sig derföre med förtviflans mod, ehuru ofta först
efter en hård kamp *), in i den senare,der han ofta
återvinner sin handlingskraft, och der han nu söker blott
"realitet" och "sanning." Hans ungdom är slut långt
före dess år, känsla och fantasi genera honom ej
längre; desto lättare sköter han sina studier eller sina
affärer, och han blifver en förträfflig embets- eller
yrkesman, sansad och förståndig, aktad och ärad. Med sitt
skärpta omdöme, sina många kunskaper kan han mycket
gagna, och utföra många, ehuru ej stora, arbeten. Men
han blifver — en filister. Den drömverld han lemnat,
älskar och afskyr han visserligen, som en Amerikafarare
sitt fosterland, men den verkliga blir honom dock tom
och ödslig, så snart ej tiden fylles af praktiska bestyr
eller andefattiga tidsfördrif. Hans illusioner — så kallas
idealerna — hafva flytt, han är till den grad "icke
sentimental" och "icke fantastisk," att han afskyr allt, hvad
som stöter på känslighet eller poesi **). Verlden är honom
*) I fjerde kapitlet af E. Schacks märkvärdiga bok,
"Phantaster-ne," som j)å sin tid (1858) gjorde så mycket uppseende, skildras med
förfarande sanning denna strids lidanden och fasor.
**) . . jeg . . . begyndte at føle en formelig Afsky for Alt, hvad
der henhørte til "det Ideelie", hvilken tiltog forhver Gang,jeg endnu
greb mig i ubevidst Phantasteri. Phantast. s. 329 . . . især var
Poesien og Alt, hvad dertil hørte, mig ütaalelig: blot meget slette
Ko-maner kunde det möre mig at læse . . ved denne Aandsretning var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
