Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Andra Afdelningen. Anmälningar och Granskningar.
Äfven hår måste vi återkomma till den kanske redan allt
för långt utdragna striden, huruvida vårt elementarläroverk är
en specialskola. Denna gång göra vi det likväl helt och hållet
nödgade af hr R. sjelf» Vi läsa nämligen på sid. 22 följande
märkliga stycke. T/Det är detta onaturliga hopande af
språkstudier redan på skolans lägre stadium och dessa stora fordringar
på lärjungarnes språkkunskaper, som utgöra ett grundfel i
läroverkens nuvarande undervisningsplan. Men så felaktig
läroplanen i dessa afseenden är, så står den dock i full harmoni med den
bestämmelse elementarläroverken hafva att vara specialskolor.
Detta är dock kanske mindre riktigt sagdt. Snarare synes man
böra omvända satsen och säga, att det jnst är den nuvarande
anordningen af språkstudierna, som gifvit elementarläroverken
deras karakter af specialskolor och försatt dem i den
främmande ställning till den medborgerliga och nationella bildningen,
som de intaga". Härtill skulle vi vilja svara: det fans en tid,
då våra skolor med skäl kunde kallas specialskolor för
embets-manna- och den lärda bildningen. De gamla språken voro
nästan uteslutande rådande. De för det praktiska lifvets behof och
den nyare bildningens tillgodogörande så nödvändiga moderna
Språken voro antingen alldeles okända eller förekommo först i
Skolans öfversta klasser, der de något litet lästes af ett ringa
fåtal bland de många, som besökte skolan. Då framstodo några
män med öppen blick för nyare tiders förändrade behof och
fordrade i fosterlandets namn, att de klassiska språken skulle maka
åt sig för att gifva rum åt läroämnen, som för den
medborgerliga och nationella bildningen voro af största betydelse. Bland
dessa framhölio de särskildt det fornt tillbakasatt modersmålet,
naturvetenskaperna och de moderna språken. Dessa sistnämnda
skulle icke vidare få vara en öfverflödsartikel för de förnäme
och de lärde, utan ett medel för massor af medborgare att
för-tjena dagligt bröd. Motståndet var envist, och den gamla
skolans anhängare ville icke gerna vika nr sin ställning. Med
maktens och öfvertygelsen förenade vapen vans slutligen seger, och
under talrika skarors jubel intågade franska språket i 2:dra klassen,
tyska i den 3:dje och engelska i den 4:de (1856 års s kolstad ga).
De förändringar, sogi sedan oupphörligt vidtagits, hafva aldrig
åsyftat fen återgång till det gamla, utan lösen har ständigt varit:
framåt till allmän och medborgerlig bildning.
Icke våga vi påstå, att segervinnarne i förut nämnda strid
tkulle vara tillfredsstälda med vår teckning, men att de skalle
kinna tig föga smickrade af det vitsord, hr B. gifvit dem, det
tro vi ott ntan fara kunna säga.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
