Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA AFDELNINGEN.
Afhandlingar.
Vår tids ungdomsläsning, hennes inflytande och
riktiga ledning.
in.
Menniskans lott, »hennes uppgift och pligt är arbete, ett
sträfsamt och tröttande arbete, hvilket till följd af hennes
naturs inrättning måste efterträdas af hvila. Men om arbetet
är menniskans uppgift och pligt, så är sällheten hennes mål
och ändamål. Denna, fastän egentligen förlag till en annan
verld, måste dock eftersträfvas och förebildas redan i denna.
Den kraftyttring, som arbetet fordrar, lifvar modet, och
det glada medvetandet af pligtuppfyllelse skänker lugn
och tillfredsställelse. Men om redan det förhållande, att
menniskans handlande öfver hufvud för henne framstår
såsom ett arbete, och att detta senare föreligger såsom en
fordran, är en följd af hennes jordiska inskränkning, så
är det klart, att gäldandet af denna fordran, som blott
är upphäfvandet af en negation, ej kan föda mera än
tillfredsställelse. Om det också finnes ett arbete, hvilket
förmår att fylla andens behof af sällhet, det nämligen,
som tager hela själen och alla hennes förmögenheter i
anspråk, så är det blott det i högre mening skapande,
inspirerade arbetet, icke ens vetenskapsmannens och
konstnärens hvardagliga arbete, som har en sådan verkan. Den
återglans och försmak af det himmelska, som anden söker,
finner han mer eller mindre fullkomligt i vederqvickehen,
ett mellantillstånd mellan hvila och arbete, som är på
en gång bägge och intetdera. — Alla menniskor behöfva
vederqvickelse, och vår sociala utveckling sträfvar att
förskaffa densamma i allt rikare mått äfven åt den
ringaste arbetare. Vår uppfostran borde genom hela sin ande
bilda smaken för en ädel och stärkande vederqvickelse och
lära den måtta i dess njutande, som gör henne till hvad
hon är. Grör hon det förra, följer det senare af sig srjelf.
Pedagogisk Tidskrift. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
