- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjette årgången. 1870 /
211

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vår tids. ungdomsläsning.

211

faror — kastade sig i den motsatta ytterligheten, af en
uppfostran, som sökte att gifva känsla och fantasi så litet
väckelse och spelrum som möjligt.

Det är naturligt, att ett sådant mål lättast kan nås
med de barn, som äro af naturen klenast utrustade i detta
hänseende; men man skall lätt öfvertyga sig, att en
svaghet i dessa själsförmögenheter, som hos barnet böra vara
de förherskande, medför en andlig inskränkthet och
tröghet, som blott genom desammas höjande kan motverkas.
Sådana barn hafva också svårast att fatta något i
begrepp och minne och behöfva således mer än andra en
näring för känslan och fantasien, som gifver lif och kraft
åt de allvarliga studierna. Hvad åter beträffar de barn,
som i nämnda hänseende äro rikare utrustade, så kan
väl ett tuktande och hämmande af nämnda
själsförmögenheter ofta vara nödvändigt, men försöket att undertrycka
dem skulle, om det misslyckades, leda till samma faror,
som i det föregående skildrats, i det dessa hämmade
krafter skulle arbeta i det tysta och bryta fram i falska
riktningar; om försöket lyckades, skulle det åter medföra
faror, som i det följande skola afhandlas.

Alla barn behöfva således i mer eller mindre mon
någon näring för känslan och fantasien, hvilken
hufvudsakligen åstadkommes genom den vederqvickelse, ojn
hvilken vi talat.

En sådan vederqvickelse är icke blott njutning. Hon
stärker och lifvar det andliga arbetet; än mer, hon
befruktar det. Hon manar fram ur själens djup de dunkla
makter, som med sin trollstaf öppna vetandets osynliga,
förtrollade slott och frambesvärja dess förstenade
rikdomar. Vetandet blir svårfattliga om ej känslan och
fantasien stödja det med sina dunkla aningar; det blir tungt
och själlöst," om ej dessa kunna kraftigt gripa och i
lefvande bild skåda det, som skall begripas och fästas i
minnet. — Men icke blott för kunskapsbildningen, äfvén
för lifvet äro dessa själsförmögenheters riktiga bildning
af största betydelse. Häraf beror menniskans inre lycka
och frid, så att säga hennes trefnäd i denna verld.
Begreppet är en ovärderlig Guds gåfva, men förståndet
allena fattar blott det yttre, blott skalet af naturens och
andens rikdom. Den torra förståndsmenniskan kan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1870/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free