Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Latinska temata och extemppralier.
229
I. Latinska temata till inöfning af grammatik, utgifne af
A,. Frigell Upsala 1866.
II. Stycken till öfversåttning från svenska till latin efter
lista boken af Lilius, utarbetade af W. M. Carlgren.
Hernösand 1869.
III. Latinsk eæt&mporaliebok med sammanhängande öfningsL
stycken, grammatiskt tillägg och ordbok af V. E. Schulte.
Stockholm 1870.
För den, som anser latinstudiet inom skolorna ega någon
djupare betydelse för ungdomens bildning är det glädjande att
erfara den lifaktighet, som till befordrande af detta studium i
flere afseenden röjt sig under det sista decenniet. De arbeten
vi här gå att anmäla betrakta vi ock, hvart för sig, såsom
ganska goda vitnesbörd om en sådan lifaktighet.
I. Texten till förstnämnda arbete af hr Frigell består,
såsom författaren sjelf i sin "Erinran" angifver, dels af
omarbetningar af klassiska auktorer, dels af valda stycken af svenska
och tyska författare samt af temata, hemtade från Süpfles’ och
Seyfferts välkäida skriföfningar. Arbetet innehåller, utom
öf-ning8stycken till öfversättning på latin, 36 regler, hvilka
behandla svårare punkter af grammatiken, såsom consecutio
temporum, oratio obliqua, temporala och conditionala bisatser m. m.
jämte upplysningar rörande ord- och satsställning samt
satsbindning, till hvilka regler sluta sig "anvisningar till öfversättning".
På samma gång vi medgifva, att flere bland dessa
öfver-sättningsstycken äro särdeles väl valda, kunna vi dock ej
undertrycka den meningen att med afseende på den ringa tid, som
numera är åt latin-undervisningen anslagen, de flesta innehålla
för många stilistiska svårigheter, för att utan omarbetning af
läraren vara fullt användbara. Det är visserligen en obestridlig
sanning, att det stilistiska momentet vid latinundervisningen,
långt ifrån att böra åsidosättas, fastmer redan tidigt och vida
mera än hittills skett bör framhållas, och att den ofta nog
ensidigt drifna grammatiseringen bör lemna rum för kortare
redogörelser för romarens uppfattningssätt till skilnad från vårt och
för hans deraf följande egendomliga sätt att i språket uttrycka
vissa begrepp — ja till och med bör man på högsta skolstadiet
gifva lärjungarne anvisningar att på latin återgifva moderna
vändningar och uttryck. Men man måste dock ihogkomma, dels
att grammatikens tillämpning är på skolstadiet hufvudsaken, dels
att uppgifter, som mera afse tillämpning af stilistiken böra
med varsamhet och efter en väl afvägd plan meddelas. Sker
icke detta, kan det hända, jatt man gifver näring åt den hos
ynglingar icke så ovanliga benägenheten att fika efter granna
fraser och välklingande, poetiska uttryck — och vi kunna ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
