Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 N Tredje Afdelningen. Underrättelser om läroverk.
sades, skalle man vinna hvad som sökes, på samma gång som
äfven inom de fullständiga läroverken en motsvarighet skalle
finnas till de 3- och 5-klassiga läroverken. Häremot anmärktes,
att de 3- och 5-klassiga läroverken ej fä betraktas såsom
fristående, utan äfven de såsom förberedande för den högre
undervisning, som i de fullständiga läroverken meddelas. För öfrigt
förordades af några talare en fallständig åtskillnad mellan den
klassiska och reala linien, genom hvilken det skalle blifva lättare
att åstadkomma bestämdare afslutningspunkter å den senare.
Hvad åter anginge den klassiska linien, vore det vida
svårare att här finna afslutningspunkter. Särskildt föste man sig
vid de klassiska språken, uti hvilka undervisningen icke förrän
vid läroverkets öfversta klass kunde bringas till någon verklig
afslutning. Man invände dock mot en sådan åsigt, i
öfverensstämmelse med hvad som ofvan blifvit änfördt, att "afslutning"
ej finge tagas i alltför sträng betydelse, ocb att, då latinska ooh
grekiska språkens studium icke ensamt åsyftade insigt i dessa
språk, utan jämväl afsåge att skärpa tankekraften och förmågan
att bruka modersmålet, stadiet af de gamla språken äfven i
midten af skolan, t. ex. i 5:e klassen, kunde anses hafva till
en del uppfylt sitt ändamål, och att om derföre kurserna i
öfriga ämnen, särskildt historia och modersmålet, så mycket som
möjligt afrundades, man äfven på latin-linien, utan synnerligen
genomgripande ändringar i nu varande bestämmelser, skulle kunna
vinna ett slags afslutning.
Man öfvergick härefter till behandling af den 4:de frågan.
Enhälligt uttalades den åsigt, att en förkortning af
lärotiden endast på det sätt knnde vinnas, att fordringarna i de
särskilda läroämnena nedsattes, hvaraf åter blefve en gifven följd,
att det för afgångs-examen bestämda kunskapsmåttet skulle
minskas* I fråga åter om nödvändigheten af en sådan förkortning
voro meningarna skiljaktiga, särdeles hvad beträffar den
klassiska linien. Under diskussionen lemnades taed ledning af
läroverks-program eller särskildt uppgjorda tabeller ganska
intressanta upplysningar rörande lärjungarnes ålder i allmänhet
vidafgång från lä ro Verken. •
I afseende på reallinien gjorde sig den åsigt nästan utan
motsägelse gällande, att undervisningstiden borde förkortas. De
fléste tycktes anse, att undervisningen ej borde sträckas längre,
än att den motsvarade hvad för nu varande sjette klassen vore
föreskrifver Att förhållandet för närvarande ej vore sådant
som det borde Vara, visade sig också af det ringa antalet
lärungar i de högre klasserna på denna linie. Klart vore, att 20
à 21 år, som nu utgjorde medelåldern vid afgångsexamen, vore
en allt för sen ålder till inträde i det praktiska* lifvet eller der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
