Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Underrättelser angående svenska och utländska läroverk - Öfversigt af elementarläroverkens årsredogörelser för läsåret 1877—78 (O. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af 1877—78 års läroverksberättelser. • 33
bro, där ritundervisningen tyckes bedrifvas med stor omsorg,
omnämnes, att lärjungarne, innan de utfört teckningen i sina
rit-böcker, sjelfva fått å väggtaflan teckna och muntligen redogöra
för figurerna, sedan dessa af läraren förut blifvit i muntligt
föredrag genomgångna. En liknande metod torde äfven användas vid
läroverken i Stockholm, fastän därom intet i programmen angifves.
Frihandsteckningens första kurs, hvilken omfattar
linearteck-ning samt uppritning af rät- och krokliniga figurer, genomgås
i de tre lägre klasserna. Linearteckningen utföres i början oftast
på griffeltaflor dels efter lärarens företeckning på svarta taflor,
dels efter väggplanscher (vanligen de genom kongl,
ecklesiastikdepartementets försorg utgifna); därpå vidtager teckningen med
blyerts och i ritböcker. I Göteborg öfvas en del lärjungar att
med tusch uppdraga de ritade figurerna.
Till andra kursen, hvilken skall genomgås i 4:de och 5:te
klasserna, hör bland annat teckning efter klotsar. Att, såsom i
i Umeå, förbereda denna därigenom, att ritplanscherna jämföras
med motsvarande ståltrådsfigurer är säkerligen välbetänkt. Vid
åtskilliga läroverk begagnas ståltrådsfigurer såsom ett
öfvergångs-medel från väggtaflorna till klotsarne. Vid en del fullständiga
och femklassiga läroverk börjar klotsritningen redan i 3:dje
klassen; så är t. ex. fallet i Örebro, Kristianstad och Engelholm.
Vid det förstnämda läroverket hafva genom omsorgsfull ledning
vid klotsritningen väggtaflorna endast till en ringa del behöft
anlitas som förläggsblad, utan i stället mestadels användts till
jämförelse. I Kalmar har man från klotsritningen kunnat öfvergå
till teckning af föremål efter naturen, något som annars just
icke ofta förekommer.
I allmänhet synes vid ritundervisningen frihandsteckningen
efter förläggsplanscher taga mesta tid och arbete i anspråk.
Länge har denna undervisning förnämligast afsett att utbilda
konstnärer, och det har i det stora hela varit en tämligen tacklös
möda, då "anlag" åt det hållet alltid varit och alltid skola blifva
sällsynta. Man började därför med att teckna landskap och höll
länge på därmed, öfvergick därpå till djurstycken samt tog
slutligen itu med människoansigten och hade uppnått fulländningens
höjd, då man felfritt aftecknat ett antikt hufvud eller, ännu
bättre, exponerat en färglagd tafla för den examensbesökande
allmänheten. På senare tider har tydligen en reaktion inträdt mot
detta system: undervisningen har riktat sin blick något mera från
konstens ideala höjder till det praktiska lifvets reala grund, på
hvilken alla, äfven konstnärerna, dock måste hafva fotfäste.
Landskapsritningen har därför flerestädes något fått maka åt sig, mest
Pedagogisk Tidskrift,
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
