Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om val af ämne för uppsats på modersmålet i afg.-examen (S. G. C.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66
Om valet af ämnen för uppsatserna på
modersmålet i afgångsexamen.*)
På den tiden, då vi äldre gingo i skolan, förelades oss för
våra uppsatser nästan alltid s. k. allmänna ämnen eller
egentliga krie-ämnen. I senare tider har man ansett sådana ämnen
vara för ynglingar mindre lämpliga, enär för deras utredning
fordras antingen en rikare verldserfarenhet eller en vidsträcktare
beläsenhet, än man af ynglingar har rätt att vänta.
Man har däremot funnit det rätt och tillbörligt att taga de
flesta ämnena inom kretsen af do studier, med hvilka lärjungarne
äro eller nyligen varit sysselsatte. När så sker, bor man kunna
vänta, att innehållet icke består af tomma fraser, utan verkligen
gifver en sak- och följd-riktig framställning af ämnet.
För afgångspröfningen väljer man nu för tiden vanligen
ett ämne inom den teologiska studiekretsen, ett inom den
klassiska, ett inom allmänna historien, ett inom fäderneslandets
historia, ett inom naturvetenskapen, ett inom litteraturhistoriens
eller psykologiens område, samt ett allmänt, eller till omväxling
ett ämne för tal vid något visst tillfälle.
Omöjligheten att göra alla till lags visar sig emellertid här
lika tydligt som i andra fall. Knappt någon examen försiggår,
utan att man får se eller höra utgjutelser öfver ämnenas
olämplighet och svårighet. Somlige af de klagande hafva icke följt
med sin tid och säga därför: i min ungdom fick man visstumpar
och ordspråk att skrifva öfver — liksom skulle det vara bättre!
Andre ropa: sådana ämnen passa ju för filosofie eller teologie
kandidater — huru kan man utsätta sådana för skolynglingar?
De, som så tala, borde betänka de olika fordringarna man har
på skolynglingens och licentiatens uppsats. Ett ämne kan ju
behandlas rent vetenskapligt och lärdt — det väntar man af
licentiaten. Samma ämne kan behandlas på ett mera exoteriskt
sätt, men likväl ordentligt och bra från en skolynglings
ståndpunkt. Hvarje väl undervisad abiturus bör t. ex. kunna redogöra
för den naturliga och den uppenbarade religionens förhållande
till hvarandra (efter Norbecks l:sta kap.), för hedendomens och
kristendomens olika uppfattning af verldsstyrelsen (ödet —
slumpen — eller en personlig Gud); för instinkten hos djuren, (sådan
den visar sig hos hunden, biet, myran etc.) — flera exempel
att förtiga. Men icke faller det någon lärare eller censor in att
af dessa ämnen här fordra en sådan utredning, som man väntar
i en akademisk afhandling.
*) Denna och följande uppsats hafva ungefär samtidigt blifvit från
mycket skilda håll till införande anmälda. Bed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
