Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och granskningar - F. E. Keller, Geschichte des preussischen Volksschulwesens (J. M. A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
133 F. E. Keller. Das preussiscbe Yolksschulwesen,
tjänst med att utesluta religionsundervisningen från skolans
lärostunder, eller inskränka den till några allmänna, ingen särskild
konfession tillhörande satser, må betänka, att det går lättare att
rifva ned än bygga upp. Förf. berättar, att Fredrik II vid slutet
af sin lefnad, illa till mods öfver den tillväxande otron, utfor
mot en minister: "Herre, skaffa mig religion i landet!" Har
Preussen måhända nu kommit till den punkt, att den
landsflyktiga religionen måste återkallas?
Vi lämna nu bristerna för att öfvergå till ett kort referat
af bokens vigtigaste innehåll. De historiska fakta, som anföras,
äro af så stort intresse, att arbetet är väi förtjänt af
uppmärksamhet, äfven om man icke kan gilla förf:s hållning i vissa frågor.
Fredrik Wilhelm I är det Preussiska folkskoleväsendets
grundläggare. Påbud om obligatorisk skolgång utfärdades 1717 och
1736. Sistnämda år utkom den första skollag i Preussen,
"Prin-cipia regulativa". Mer än 2,000 folkskolor upprättades, några
få seminarier för bildande af lärare uppstodo, dock utan statens
understöd, medel anslogos af konungen till lärares aflöning.
Fredrik II kunde under första hälften af sin regering icke egna
synnerlig uppmärksamhet åt folkskoleväsendet. Men efter
sjuåriga krigets slut lät han (1763) utarbeta
"General-Landschul-Reglement" efter grunder, som han sjelf angaf. Detta reglemente
innehåller noggranna och rätt ändamålsenliga bestämmelser
rörande undervisningen och bibehåller folkskolans kyrkliga karaktär.
Fredrik II tillät icke, märkvärdigt nog, den franska
"upplysningen" utöfva det minsta inflytande på folkbildningen, sà länge
han förmådde hindra det. Han förbjöd skrifter på tyska, som
angrepo kristendomen, och en bokhandlare, som vågat förlägga
sådana, kom till och med på 6 månaders fästning i Spandau. Ar
1771 gafs ytterligare föreskrift om en "Schul-Catalogus", som
skulle hvarje år föras af skolläraren, tillökas med anteckningar
af pastor och inspektor och slutligen insändas till
Öfverkonsisto-rium. Med utförandet af dessa förordningar gick det likväl lamt.
Penningar fattades, adeln var icke synnerligen angelägen, och
konungen såg genom fingrarne med dess motsträfvighet. Bönderna
sjelfva voro motståndare till de nya anordningarna och skickade
sina barn högst ogärna i skolan. Lärarne voro uselt aflönade,
undervisningen i förhållande till lönen.
Oaktadt alla dessa hinder, som hämmade fortgången af det
ärofulla verk, som Fredrik Wilhelm I begynt och under sin
fredliga regering främjat med ovanlig kraft, anses tiden från 1713
till Fredrik II:s död 1786 såsom en period af lyckligt
framåtskridande. Under Fredrik Wilhelm ll:s regering inträder en
reaktion, som räcker till 1798, då ministern Wöllner afskedades af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
