Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Några anteckningar angående det engelska skolväsendet, gjorda under sommaren 1878 (R.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oro det engelska skolväsendet. 165
det moderna industriidkande och handelsbedrifvande samhället
kunna uti detta uppfinningarnas tidehvarf vara af mera omedelbar
och ögonskenlig nytta; men förmodligen skall det ännu dröja länge,
innan dessa påtryckningar blifva tillräckligt starka för att spränga
den engelska konservatismens fördämningar.
Tack vare metoden i de engelska skolorna att beteckna
betygen med siffror, kan man rent matematiskt uppvisa, huru stort
latinets värde är i förhållande till de moderna ämnenas. För
hvarje lektion, för hvarje tema och särskildt för hvarje
skriftlig examen före en flyttning gifves ett sifferbotyg.
Flyttningarna äga rum två gånger om året: vid slutet af
sommar-och höstterminen (i juli och december). Därvid räknas icke alla
ämnen såsom influerande på flyttningen: en lärjunge kan sålunda
flyttas upp i en högre afdelning (form), oaktadt han är ytterst
svag i ett eller flera af de såsom mindre vigtiga ansedda
läroämnena.
Latinet och de s. k. engelska ämnena, d. v. s. modersmålet,
kristendom, historia, aritmetik, samt dess utom stundom elementär
matematik och franska, utgöra s. k. formwork och bestämma
lärjungarnes plats inom skolan. Do öfriga ämnena utgöra clas&ivork
och hafva intet inflytande på flyttningen. Lärjungarne äro där
indelade i klasser; en lärjunge i sjette (eller högsta) formen
kan således vara i första (eller lägsta) klassen i naturvetenskap,
uti andra i tyska, o. s. v.
Såsom redan ofvanföre är antydt, variera bestämmelserna
något angående hvad som är formwork eller ej: på somliga ställen
är hvarken matematik eller franska formwork. Men om de nu,
såsom vanligast, äro det, hvad betydelse hafva de då? För att
kunna uppflyttas, måste en lärjunge hafva uppnått ett visst antal
points, summan af betygsbeteckningar uti de ämnen, som tagas i
betraktande. Men skicklighet i t. ex. matematik och lefvande
språk betalas ej lika högt som t. ex. i latin: om det högsta,
till hvilket man kan komma i latin är t. ex. 3,600 points,
så är maximum för matematik 900 och för lefvande språk 400,
hvadan således formeln är följande: latin: matematik =4: l.och
latin: lefvande språk = 9: 1. — Man kan lätt föreställa sig,
att lärjungarnes insigter i dessa sålunda tillbakasatta ämnen i
allmänhet ej äro sådana, att de motsvara dem, som nu för tiden
ställas på lärjungar vid eit högre elementarläroverk*.)
*) Sant! Men dc oid, med hvilka denna artikel slutas, må väl
göra oss något tveksamma angående företrädet mellan de fordringar,
som riiu för tiden" ställas på skolungdomen hos oss och i England.
Allt synes bero på tolkningen af den gamla satsen: non scholæ sed, vitæ
discimus. Äro de engelska skolorna verkligen "förträffliga" i fråga oni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
