Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Återigen några ord om religionsundervisningen i våra skolor (U. L. Ullman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om religionsundervisningen.
171
nefattar, hafva med nödvändighet till följd, att den högre
skolundervisningen i kristendomens troslära ingalunda hvarken bör
eller kan inskränka sig blott till ett mer eller mindre torftigt
kompendium af troslärans hufvudsanningar, därest man med denna
undervisning vill vinna hvad som bör vinnas: att bibringa den
mognare ungdomen allsidig kristlig bildning, att dana hela de
unges lifs- och verldsåskådning och att behörigt utrusta och
stål-sätta dem för den kamp, som väntar dem mot tidens både andliga
och oandliga förvillelser.
När vi således yrka därpå, att den gymnasiala undervisningen
i trosläran ej må inskränka sig till en i knappaste form gifven
framställning af troslärans hufvudsanningar, — detta vill i
grunden säga: till ett repeterande af den kateketiska
kristendomskursens hufvudstycket utan att den fastmer skall behandla det
kristliga lärostoffet på ett väsentligen nytt sätt, med vetenskaplig
systematiskhet, med djupare ingående i troslärans innandömen,
med bestämd relation till den allmänt mänskliga odlingen i
forntid och nutid samt med blicken fästad jämväl på de mot den
sunda evangeliska kristendomen stridande riktningarna och
tänkesätten i vår tid, så innebär allt detta visst icke, att vi skulle
vilja omgestalta våra elementarläroverk till "ett slags
prestsemi-narier", där ynglingarne skulle utbildas till teologer; utan det
innebär endast den fordran, att religionsundervisningen på.
skolans högre stadier skall hålla sig fullt i jämhredd med
undervisningen i de öfriga facken af ynglingens
gymnasialbildning. Och detta är en fordran, som icke kan förbises eller
försummas utan att det kommer att medföra de allra största
vådor. Den, som nämligen på andra områden af mänskligt vetande
är genom tillräcklig bildning i stånd till att tänka klart, djupt
och sammanhängande, men i fråga om kristendomen ej förmår
det därför att ban på detta område erhållit en allt för
elementär och knapp undervisning, kommer lätteligen att betrakta
kristendomen såsom en öfvervunnen ståndpunkt, som ej lämpar sig
för den högre bildningen; ban kommer att anse den såsom en
sak, passande blott för enfaldigt folk, för qvinnor och barn, men
ej för den klart tänkande, vetenskapligt utrustade mannen,
följaktligen såsom något, som han med den bildade verldsmannens
förnäma öfverlägsenhet kan utan vidare ignorera.
En instans emot den utförligare systematiska behandlingen
af trosläran uttalar den förf., som närmast gifvit anledning till
denna uppsats, i det han säger sig hafva funnit, att "den myckna
dogmatikläsningen i sin abstrakthet vanligen tråkar ut lärjungen".
Han tror sig veta, att "såsom det nu är stäldt med
religionsundervisningen på gymnasialstadiet, blir kristendomstiinmen i många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
