- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtonde årgången. 1879 /
183

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och granskningar - C. A. Nyström, Sifferräknelära (A. S.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

183 Nyström, Sifferräknelära.



hamnar sig vanligen genom ett misslyckande af den därpå följande
undervisningen. Huru mycket snarare måste ej detta vara fallet,
om man icke ens inskränker sig till talkretsen 1—100, ja icke
ens till den från 1—1000. Det är ju en redan längesedan
öfvervunnen ståndpunkt, att sysselsätta barnen med stora tal, innan
do fullkomligt säkert lärt sig behandla alla fyra räknesätten inom
talkretsen 1—100 såväl i hufvudet som på taflan. En lärjunge,
som kan räkna sådana exempel som 17 -f- 60 -f- 23 och 96 : 48
är dock otvifvelaktigt mera försigkommen, än en annan, som kan
addera 28907558 till 79690704 eller kanske t. o. m. kan
subtrahera 946586392 från 8651928764 och ännu aldrig hört något
om multiplikation, långt mindre om division.

Bland räkneexemplen med abstrakta tal förekomma sådana,
i hvilka flere olika räkneoperationer skola utföras, så bland
subtraktionsexemplen n:r 269—273, vid multiplikationsexemplen n:r
390, 391, 395 o. s. v. Sådana exempel äro mycket
ändamålsenliga, men bättre hade varit oin de blifvit satta i slutet af
exempelraden i hvarje räknesätt.

Så vidlyftiga exempel som 708982966354353626 : 789806798
höra väl knappast till en skolbok. Detta exempel kunde mycket
väl delats i två. Lärjungarne förlora lusten vid så stora tal och
räkna hällre i st. f. ett så stort två smärre, hvilkas uträknande
fordrar samma tid. Dess utom lärer erfarenheten, att om
lärjungen rör sig säkert med den fyrsiffriga divisorn, ban också kan
göra detta med hvarje annan, siffrorna må vara än så många.

Antalet exempel med obenämda tal måste åtminstone vara
dubbelt så stort, för att tillfredsställa behofvet. Denna brist läte
sig afhjälpas, utan att bokens omfång därigenom förstorades,
nämligen genom kombination af de redan för handen varande
exemplen. Divisions-exemplen (sid. 57) kunde man öka på följande sätt.
Man låter de särskilda dividenderna, t. ex. vid n:r 519 — 525, alla
efter hvarandra divideras först med divisorn 48, därpå med 64 etc.
sålunda: 1444128:48, 1000000:48, 7550976:48 o. s. v., därpå
1444128: 64, 100000: 64, 7550976: 64. I multiplikation går
man till väga på liknande sätt. Subtraktionsexemplen låta sig
så behandlas, att subtrahenden kan fråndragas minuenden 5 eller
6 eller 10 gånger. Tör addition ordnar man talen på så sätt,
att man kan addera posterna både vertikalt och horisontela

Öfningsexempel med benämda tal finnas däremot mer än
rikligt. Mon ibland dessa äro många, hvilka antingen, med
hänsyn till deras sakinnehåll, ligga tämligen långt från barnens
åskådningskrets vid denna ålder eller blifva för dem en allt för hård
nöt att knäcka. Vi anföra blott följande nummer: 143, 252,
257, 263, 371 — 377, 474 - 495. Många bland dessa skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1879/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free