Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga för Rikets Allmänna Läroverk den 1 Nov. 1878 (E. Törnebladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga för Rikets
Allmänna Läroverk den 1 november 1878.
ii.
Befordringslagen afhandlas i andra kapitlet §§ 52—74.
Af 1874 års komité hade föreslagits, att andra och tredje
kapitlen i 1859 års skollag borde byta plats med hvarandra, därför
att det tredje kap., såsom handlande om läroverkens styrelse,
lärare och öfriga tjänstemän, borde stå i ett närmare
sammanhang med det, som är föremål för första kapitlet, nämligen
skolans verksamhet i allmänhet, än befordringslagen. Skälet kan
visserligen äga sin betydelse, men å andra sidan är bibehållandet
af den gamla ordningen icke utan sina praktiska fördelar, hvilka
förmodligen också varit bestämmande för kongl. maj:t.
Både komitén af 1870 och den af 1874 hade uppgjort
utförliga bestämmelser angående föreningen af ämnen för
lärareplats, i synnerhet hvad angår lektorsbefattning. Medgifvas måste,
att dessa noggranna föreskrifter, som för öfrigt finnas till större
delen upprepade i förslaget till stadga angående lärareexamen,
förefalla väl detaljerade för en skollag, och skulle kunna vålla
svårigheter vid tillämpningen, hvarför ett mera allmänt stadgande
kan vara att föredraga, men i alla händelser hafva komitéförslagen
sin betydelse i och genom den ledning, de lämna för
konsistorierna vid bestämmandet af undervisningsämnen för lediga platser.
Att dessa ämnen skola i sista hand bestämmas af konsistorierna,
är nämligen nu mera uttryckligen stadgadt, i enlighet med
hittills gällande praxis och båda komitéernas förslag.
I 53 § är profår skur sen stadgad såsom vilkor för
ansökning till läraresyssla af annan än redan anstäld ordinarie lärare,
så framt ej kongl. maj:t från detta vilkor frikallat "lärare, som
under en längre tids tjänstgöring vid allmänt läroverk ådagalagt
en framstående lärareduglighet". Denna bestämmelse är af stor
vigt, i det att den fråntager konsistorierna den rätt, de hittills
ägt ocb utöfvat, att upptaga ansökningar af dem, som icke
genomgått profårskurs, men däremot tjänstgjort vid elementarläroverk
några terminer. Bestämmelsen är föreslagen af båda komitéerna,
som dock medgifvit befrielse från profårskursen för den, som
under minst två år utöfvat väl vitsordad undervisningsverksamhet
vid inländskt universitet. Då nu mera universitetsdocenter under
Pedagogisk Tidskrift.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
