Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - Anstalter för den högre undervisningen - a) Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
298
Om undervisningsväsendet i Byssland.
den vetenskapliga bildningen i Ryssland. Af stor betydelse voro
redan inrättandet af undervisningsministeriet och ordnandet af
mellanskolor och folkskolor. Samtidigt med lagarne för dessa
offentliggjordes år 1804 nya statut för universitetet i Moskwa liksom
för universiteten i Kharkof och Kazan, hvilka just det året
instiftades. Statuten af 1804 skapade 4 fakulteter: för moral och
politik, för fysiska och matematiska vetenskaper, för medicin och
för filologi. Äfvenledes inrättades ett visst antal ordinarie
professurer och adjunkturer inom hvarje fakultet. Men dessa och
andra förmåner såsom "kejsarens gunst och beskydd" m. m.
mot-vägdes i hög grad af en uppgift, som samma statut åt
universiteten uppdrogo, nämligen att utöfva en central förvaltande
myndighet öfver vederbörande lägre läroverk, en uppgift som
hindrade dem från att egna sig uteslutande åt sin egentliga
vetenskapliga bestämmelse. I öfrigt lämnades universiteten ej åt sig sjelfva,
för att fritt utveckla sig enligt andan af 1804 års lagstiftning, utan
voro efter 1819 utsatta för ett verkligt förtryck, ja, till slut
be-röfvades de alla privilegier och underkastades ett oinskränkt
polisvälde. — Nya universitetsstatut utfärdades 1835, hvilka vid
sidan af flera andra förändringar befriade universiteten från all
befattning med de lägre skolorna. Liksom fallet varit efter 1804,
så rådde likaledes efter 1835 för någon tid en viss frihet med
synbara framsteg i olika riktningar för att senare efterföljas af
chikanerande förtryck och studiernas förfall. Ar 1849 t. o. m.
upphäfde regeringen alla vigtigare statutbestämmelser. Af
nuvarande kejsaren först återstäldes 1835 års statut, och aflöstes dessa
senare af de nu gällande, som utfärdades för universitetet i Dorpat år
1865 och för samtliga öfriga universitet 1863.
Universitetsförvaltningen delas mellan flera myndigheter. Den
omedelbara ledningen af universitetet är i händerna på en
rektor, som innehar sitt ämbete för en tid at 4 år. Men vid
dennes sida står ett akademiskt råd, som består af samtlige
professorer och, i särskilda fall, af lärarekåren i sin helhet.
Det akademiska rådet eller konsistorium majus, såsom vi vilja
kalla det, utnämner rektor och handlägger i förening med honom
alla frågor af vigt. En inspektor eller prorektor utöfvar uppsigt
öfver studenterne; och är den egentliga domsrätten uppdragen åt
ett kollegium af 3 professorer, som af rådet årligen utses. En
disciplinär myndighet öfver studenterna ligger äfven hos det s. k.
regentskapet, hvilket eljes har finansförvaltningen om händer.
Kegentskapet utgöres af fakulteternas dekaner tillika med
prorektor och rektor. Dekanerna hafva hvardera inom sin fakultet
tillsyn öfver sjelfva undervisningen. De utses för 3 år af
fakultetsförsamlingarna, som sjelfva bestå af professorerna äfvensom, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
