Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - Anstalter för den högre undervisningen - a) Universiteten - b) Institut, Lyceer, Fakultetsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 Om undervisningsväsendet i Byssland.
ställ, som t. o. m. saknar lakan och täcken. I en dylik
anspråkslös bostad är det, som den ryske studenten dricker floder af té
och röker oräkneliga cigaretter, men där han också debatterar och
bringar till verlden dessa vidunderliga idéer, som jaga sömnen från
hans lands statsmän och t. o. m. från sjelfherskaren sjelf.
b) Institut, Lyceer, Fakultetssholor. Om å ena sidan
universiteten äro ofullständiga, i det att vid intet af dem samtliga
fakulteterna äro representerade, finnas å andra sidan flera
läroanstalter, som företräda universitetsfakulteter eller eljes äro skolor af
mycken betydelse. Så inhämtar det ortodoxt grekiska
presterskapet den teologiska fakultets bildningen vid ecklesiastika akademier
i Petersburg, Moskwa, Yarschau och Kief, och har det katolska
klere-siet motsvarande inrättningar i Yarschau och Petersburg. Yid
sidan af den juridiska fakulteten i Petersburg finnas där 3
rättsskolor af lika betydelse med fakulteten sjelf, och har samma stad
i ersättning för den medicinska fakulteten en medico-chirurgisk
akademi, som räknar öfver 1,000 studenter. — Men eljes äger
Ryssland en hel hop s. k. institut och lyceer, hvilka, äfven de,
meddela högre undervisning i olika lärdomsbranclier eller för
spe-ciela praktiska behof, så att detta land kan sägas hafva ett
fullständigt system af högre lärdomsskolor. Bland dessa kunna här
endast några få påpekas, såsom i första rummet det kejserliga
historisk-filologiska institutet i Petersburg, som förlidet år
räknade 22 lärare och 114 lärjungar. Grundlagdt 1867, d. v. s.
blott 4 år före de vidtagna omorganiseringarna af
gossgymnasi-erna och progymnasierna, har institutet till uppgift att för dessa
läroverk utbilda duglige lärare i historia samt i de klassiska
språken och i modersmålet. I dessa ämnen är institutet likstäldt med
universiteten, och är inträde vid det förra förknippadt med samma
vilkor som inträde vid de senare. Men samtlige elever äro
"interner", pensionärer, så att de bo i sjelfva institutet. Naturligtvis
hafva eleverne sig förelagda noga föreskrifna arbeten, som bestå
dels uti att följa särskilda föreläsningskurser, dels att utarbeta
skriftliga uppsatser öfver gifna ämnen; och är sedan 1870 med
institutet förenadt ett särskildt gymnasium, i hvilket de under
ledning af sina professorer praktiskt utbilda sig för lärarekallet.
Institutet erinrar i flera hänseenden om den s. k. École normale
supérieure i Paris, hvilken af skolkarlarne med skäl räknas bland
vår tids främsta läroanstalt och af fransmännen såsom en af
deras yppersta nationela institutioner. I likhet med det
pedagogiska museet, hvarom jag talat i det föregående, förtjänar det
historisk-filologiska institutet den synnerligaste uppmärksamhet
äfven af folk af gammal odling och af rykte för en framskriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
