Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Om undervisningen i modersmålet vid våra allmänna läroverk (—f—g.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391 Om undervisningen i modersmålet.
som något yttre, som ger säkrare igenkänningstecken för de olika
grammatiska kategorierna. (Jfr. Komitébetänkandet af den 23
juli 1872, s. 65). Det är också denna väg man i senare tider
beträdt, då man låtit tyskan börja redan i första klassen och satt
undervisningen i detta språk i nära samband med undervisningen
i modersmålet. Och det kan med skäl sättas i fråga, om ej dessa
båda läroämnen lämpligen kunde ännu mera sammanslås än hvad
fallet för närvarande brukar vara; åtminstone torde det vara
onödigt att under det första året meddela någon särskild
undervisning i svensk form- eller satslära.
Härmed ha vi kommit in på det egentliga ämnet för
föreliggande uppsats, den speciela undervisningen i modersmålet. Huru
skola de timmar, som blifvit anslagna däråt, lämpligast användas,
äro de i någon klass för många, i någon annan för få?
Vid denna undersökning kunna vi i öfverensstämmelse med
nu gällande undervisningsplan särhålla trenne olika
undervisningsstadier, resp. klasserna I—III, IV—V, VI—VII, och ha
naturligtvis att utgå från de föreskrifter, som gifvas i nämda plan.
I.
På första stadiet (klasserna I—III) omfattar undervisningen
(enl. kongl. m:ts nåd. stadga för rikets allm. lärov. af den 1 nov.
1878): 1) uppläsning och förklaring af valda stycken samt
öfningar i att med egna ord återgifva innehållet af lästa eller af
läraren muntligt framstälda berättelser och beskrifningar, allt i
förening med inöfning af de riktiga språkljuden och aktgifvande
på betoningen; 2) elementen af form- och satslära: 3)
rättskrifning; hvartill kommer särskildt för tredje klassen: 4) skriftliga
öfversättningar från tyska språket samt smärre uppsatser på
lärorummet. I det följande behandla vi hvar och en af de fyra
punkterna för sig, förbigående det som ej kan blifva föremål för
anmärkningar eller tillägg.
1) Hvad som i läroverksstadgan säges särskildt om
uppläsningen af valda stycken, att den samma skall ske företrädesvis
ur nordens saga, historia och geografi, bör gälla icke blott för
första, utan äfven för andra och tredje klasserna och öfverhufvud
är det klart, att den litteratur, som genomgås på de åt
modersmålet anslagna timmarne, bör väljas bland de skrifter, i hvilka
det svenska nationallynnet funnit sitt trognaste uttryck, förutsatt
naturligtvis att de i ämnets och språkets behandling äro
mönstergilla. Den läsebok, som f. n. torde mest användas på
ifrågavarande stadium, "Läsebok för Folkskolan", är visserligen
ordnad efter denna grundsats, i ty att de tre första afdelningarna
hufvudsakligen omfatta skildringar af fäderneslandets natur och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
