Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - J. A. Hallgren, Öfversigt af den svenska elementarundervisningens historia; E. Löfstedt, Sveriges skolor före år 1571; E. Löfstedt, Om 1571 års skolordning (Ho Hd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hallgren, Elementarundervisningens historia. 397
pröfning i pedagogikens teori och historia, en pröfning, hvari väl
företrädesvis just det, som särskildt framhållits såsom en
hufvudsak för föreläsningarna, nämligen det svenska
undervisningsväsendets utveckling, torde böra komma på tal. Vi tro ej, att vi
misstaga oss, då vi uttala den åsigt, att hrr Löfstedt och
Hallgren, med tanken på nyttan för lärarekandidaterne, vid både
föreläsningar och examen, af en handbok, som vore utarbetad med
begagnande af forskningens nyaste resultat och mod nödig
utförlighet redogjorde för den allmänna undervisningens utveckling i
Sverige, med ofvan anförda skrifter åsyftat att fylla bristen på en
sådan handbok inom vår litteratur. Herr Hallgrens "Försök"
föreligger såsom ett afslutadt helt; hr Löfstedts båda afhandlingar
lämna däremot blott en början till ett sådant verk. Redan en
flygtig blick på de båda författarnes arbeten visar, att de varit af
olika åsigt om den utförlighet, som kan anses nödig. De
olikheter, som i öfrigt förefinnas, torde tillräckligt framgå af det
följande.
Hr Hallgrens "Försök" har redan varit föremål för
granskning i förra årgången af "Tidskrift, utgifven af pedagogiska
föreningen i Finland". Recensenten, hr E. B—k, börjar med den
förklaring, att man "med intresse genomläser hr H:s
framställning af drottning Christinas skollag af år 1649 samt sedan
redogörelsen för den svenska skolans öden under tidskiftet 1820—73",
mon framställer sedan tillika åtskilliga anmärkningar, som gå ut
på att visa, att hr H:s arbeto på flere ställen lämnar åtskilligt
öfrigt att önska i afseende på fullständighet. På samma gång vi
förklara oss villige att i hufvudsak instämma i den nu omnämda
delen af hr E. B—ks uttalande, så måste vi däremot bestämdt
uppträda mot det därpå följande slutomdömet om hr H:s "Försök",
att det jämte tre anförda arbeten — hrr Dalsjös och Hults ofvan
nämda afhandlingar samt dr B. Lundstedts "Bidrag till
kännedomen om Grekiska språkets studium vid de svenska läroverken
från äldsta till närvarande tid" — "fyller en länge känd brist
inom den svenska pedagogiska literaturen". Hr H:s "Försök" är
nämligen i allt väsentligt intet annat än en i väl stor hast
utarbetad sammanställning af det hufvudsakligaste i Geijers, Hults
och Dalsjös omnämda arbeten, tillökad med ett och annat ur Rietz’
kända verk "Det skånska skolväsendets historia". Vi hysa all
aktning för dessa arbeten, men en hvar, som om dem äger
kännedom, inser lätt, att vid sidan af dem andre förf:o behöfva
anlitas, för att den svenska elementarundervisningens historia — om
ock blott i en kortfattad öfversigt — skall blifva något så när
tillfredsställande tecknad. Vi känna till fullo de svårigheter, som
möta för en säker framställning af 1700-talets skolförhållanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
