Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ang. religionsund. vid de norska läroverken. 38
Andra åter frukta för att genom systematisk
vetenskaplighet göra religionen ännu mer än förut till en förstånds- och
minnessak. De erinra, att religionsundervisningen redan äger
ökad tid på mellanstadiet, att dess tyngdpunkt ligger i
konfirmationsundervisningen, att dess inflytelse i skolan och på eleverna
är beroende af något helt annat än ökadt timtal eller ny
lärobok. Lärarens personlighet och den ande, hvaraf hela
undervisningen i skolan är genomträngd, äro de faktorer, som påtrycka
eleverna deras etiska prägel, så framt skolan här kan något
uträtta, där ej grunden är lagd i hemmet o. s. v.
Herr Aars yttrande är i hufvudsak följande:
Utan tvifvel vore det önskvärdt att åt
religionsundervisningen på gymnasialstadiet gifva ett rikare innehåll än den för
närvarande innehar. Äfven tiden borde ökas till två timmar i
veckan. Men hvarken det ena eller andra kunde genomföras utan
minskning på andra håll, hvadan en förändring i detta hänseende
endast i förening med en revision af hela undervisningsplanen så
väl för gymnasiet som för mellanskolan kunde ske.
Hvad sjelfva saken angår, delade han biskoparnes åsigt
om vigten af undervisningen i den kristna trosläran.
Men att införa denna på bekostnad af bibelläsningen — det
exegetiska genomgåendet af ett evangelium — kunde han icke gilla.
Ty om än eleverna genom den föregående undervisningen i
katekes, söndagstexter, bibelläsning och biblisk historia vunnit en för
sin ålder någorlunda fullständig och för en kommande kristlig
utveckling fruktbärande insigt i bibeln i dess sammanhang, så
behöfver dock denna kunskap både vidgas och befästas, ja äfven med
hänsyn till deras mognare ålder — få en annan karaktär. De böra
växa till en "fullkommen man" i sin blick på Guds rike och dess
uppenbarelse och därför vägledas att uppfatta bibelordet från den
vetenskapliga bildningens och tänkandets synpunkt och fatta det
såsom källa för den kristna religionen, både betraktad som lif
och som kunskap. Vid detta införande i kristendomens
källskrifter, hvilket företrädesvis torde få anses såsom uppgiften för
gymnasiets religionsundervisning, torde äfven böra medtagas ett
och annat af den nytestamentliga isagogiken, d. v. s. historiska
upplysningar om skrifternas tillkomst och innehåll; naturligtvis
ej såsom sjelfständig disciplin, utan endast i närmaste samband
med bibelläsningen sjelf. En exegetisk handbok kunde därvid
visserligen vara gagnelig. Dock låge fara nära till hands att
få allt för speciela uttolkningar, hvilka ej harmonierade med den
pedagogiska nödvändigheten af sträng begränsning till det
väsentligaste. Skilnad borde liär äga rum mellan latin-gymnasiet
och real-gymnasiet, så att på det förra någon bekantskap finge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
