Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ang. religionsund. vid de norska läroverken. 39
göras med bibeln på grundtexten, då det just med hänsyn till
skolans uppgift att uppfostra till ett vetenskapligt
betraktelsesätt af kunskapen har stor betydelse, att eleven på ingen punkt
blir stående blott vid en kunskap i andra hand, utan öfverallt
får göra en, om än aldrig så ofullständig inblick i sjelfva
källan. Enligt framstående pedagogers t. ex. Karl von Raumera
åsigt vore ock intet så egnadt att motverka den slöhet, som lätt
uppkommer hos de unga gentemot sådant, som redan från
barndomen är dem kändt, som just öfvergången från öfversättning
till grundtext.
Då detta ej kunde ske på realgymnasiet, borde dess elever
få en ersättning därför i en ökad, exegetisk läsning af
öfversättningen t. ex. jämte Evangeliet ett par af de paulinska brefven,
hvarvid läraren bör afse grundtexten, särskildt till berigtigande
af möjligen förekommande fel emot den samma.
På denna gren af religionsundervisningen ligger alltså stor
vigt och den lämnar utan allt tvifvel för en god lärare tillfälle
till hälsosamma exkurser på det religiösa och etiska området m.
m. Dock trodde han, i öfverensstämmelse med ofvan angifna
principer för denna lednings anordnande, det icke vara
förmånligt, om läraren nödgades åt den samma gifva en utprägladt
dog-matiserande karaktär, hvadan han ville förorda särskild läsning
af dogmatik, om tid därtill kunde vinnas.
Hvad vore nämligen naturligare än att, då, såsom äfven
Hirzel i sin gymnasialpedagogik erinrar, man i andra ämnen,
såsom språk, matematik, historia, naturvetenskap, söker leda de
unga att förståndsmessigt uppfatta allt i dess sammanhang, man
också i fråga om den kristna tros- och sedelärans sanningar
sökte att gifva en efter logiska principer erdnad och genom enkla
och klara bevis understödd framställning ? Ett innehåll, som
förut vore för eleverna mera auktoritetsmessigt kändt, skulle de
på detta sätt i högre mening tillegna sig, när det återsamlades
för dem i systematisk ordning och genom logisk, formel
behandling gjordes för dem klart.
Häri instämma äfven v. Raumer och Nägelsbach och
anbefalla särskildt de af Thomasius utgifna läroböckerna såsom
anslutande sig till uppenbarelsens historiska utvecklingsgång och
särskildt anlagda på att gifva en sammanträngd, öfversigtlig
framställning af den kristliga frälsningsläran. I företalet till
den ena af dessa böcker — just den som sedermera föreslås till
införande i de norska skolorna och som äfven till någon del
lämnat stoff till den hos oss på flera ställen använda dogmatiken af
Ullman — framhålles vigten af att, då reflexionen och tviflet börja
röra sig hos de unga, framställa den kristna läran efter hennes
sr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
