Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Predikat, kopula, predikativ, predikatsfyllnad.
Då en komité af lärare i språk varit sammankallad för att
uppgöra förslag till en gemensam nomenklatur för de
grarn-matikaliska läroböckerna, så kan man hoppas, att den
skiljaktighet, som i detta hänseende råder inom språklärorna småningom,
så vidt möjligt ocli lämpligt är, skall upphöra. Huru vidsträckt
de komiterade fattat sitt uppdrag, är förmodligen ännu ej kändt,
men att de utsträckt sin verksamhet äfven till satsläran, torde
man få taga för afgjordt; åtminstone är det önskvärdt, för att ej
säga nödvändigt, ty redan vid meddelandet af de första elementen
inom satsläran, nämligen den enkla satsens delar, möta
skiljaktigheter hos grammatik-författarne med hänsyn till uppfattning och
bestämning af predikatet och dess delar: kopula (satsband),
predikativ och predikatsfyllnad.
Vi skola i det följande framställa några anmärkningar öfver
predikatet och dess delar såsom dessa blifvit behandlade af
Svedbom, Fryxell, Brodén och Sundén *). De båda sistnämdes
läroböcker äro nämligen allmänt använda, åtminstone Sundéns;
Sved-boms satslära återfinnes till sina grunddrag i de flesta
grammatiker vi hafva, vare sig de behandla modersmålet eller främmande
språk, och Fryxells lärobok erbjuder i behandlingen af i fråga
varande satsdel synpunkter, som kunna bidraga till en klarare
uppfattning af ämnet. Det har synts oss vara så mycket större
skäl att äfven upptaga de båda sist nämda, nu mera obrukliga,
språklärorna, som här ej är afsigten att granska några bestämda
läroböcker, utan fast mer att betrakta ämnet från principiel
synpunkt.
Innan vi taga predikatet i skärskådande, är det nödvändigt
att erinra sig nämde författares uppfattning och bestämning af
den enkla satsen. Svedbom, som med afseende på satsens delar
indelar satserna i enkla och utbildade, benämner den sats enkel,
som består af subjekt och predikat. På samma sätt bestämmes
den enkla satsen af Brodén, och af båda inbegripas predikativ och
*) Utkast till satslära af P. E. Svedbom. Stockholm 1849. Svensk
språklära af And. Fryxell. Stockholm 1861. Svensk språklära för
Elementarläroverken af Johan Ivar Brodén. Stockholm 1870. Svensk
språklära för Elementarläroverken af Dr D. A. Sundén, Stockholm 1875.
pedagogisk Tidskrift. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
