Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Predikat, kopula, predikativ, predikatsfyllnad.
predikatsfyllnad i predikatet. Men då predikativet
(predikatsfyll-naden) stundom kan vara en hel sats, t. ex.: Han är hvad jag
skulle vilja vara, så kominer den enkla satsens begrepp i detta
fall att upphäfvas, hvilken sats af dessa så väl som af andra
definieras såsom en i ord uttryckt tanke. Sundén, som delar
satserna i enkla och sammansatta, kallar den sats enkel, som
innehåller blott ett subjekt och ett predikat, med eller utan
närmare bestämningar, således ej blott satsens hufvuddelar utan äfven
dess underordnade delar, objekt, adverbial, attribut och predikativ.
Samma anmärkning träffar honom som de föregående förf., då
predikatet är ofullständigt (satsläran, kap, 1, § 1, 2, b) och
predikativet en hel sats. Fryxell slutligen säger, att en enkel sats
består af subjekt och verbum finitum, men då äfven ban anser
att verben vara, blifva och varda m. fl. ej bilda en fullständig
mening (tanke) — hvad som visserligen ej uttryckligen säges, men
dock framgår af sammanhanget (syntax kap. 3, 341, anm. 1) — så
blifva de satser, i hvilka dessa verb förekomma, ej några
fullständiga satser.
Om vi därefter vända oss till det egentliga föremålet för
vår uppsats, predikatet, så har detta på följande sätt blifvit
definieradt, bestämdt och uppdeladt. I den Svedbomska satsläran
heter det, att det som i en sats utsäges kallas predikat (§ 22).
På samma sätt definieras predikatet af Brodén (kap. 3, 1, A. 2)
och Sundén (satsl. kap. 1, § 1, 2) med den formela skilnaden,
att de, som behandla subjektet först, bestämma predikatet såsom
det, som utsäges om subjektet. Men om man nu fattar
predikatet såsom blott bestående af verbum fiuitum ensamt eller i
förening med predikativ eller predikatsfyllnad, så blifver definitionen
för vid i alla sådana satser, i hvilka finnas andra bestämningar,
som genom verbet utsägas om subjektet, emedan definitionen
omfattar äfven dessa bestämningar. Så t ex. i satsen: Han reste
sig eller han sköt sig, är det, som utsäges om subjektet, ej reste,
sköt, utan reste sig, sköt sig. Ej det samma utsäges om
subjektet i satsen: Han sköt sig som i satsen: Han sköt bom,
fastän "predikatet" sköt är det samma. Jfr. Han sköt bra och
Han sköt illa o. s. v. Detta synes också Svedbom medgifva, §
33, där hans mening kan uttryckas så: Det som utsäges i en
sats kan icke alltid uttryckas genom ett enda ord (det slutna
predikatet, såsom af exempeln synes framgå), utan genom
predi-katsdelen, d. ä. alla de ord tillsammantagna, hvilka tjäna att
uttrycka det, som utsäges om subjektet, t. ex. Israels barn
vandrade i fyratio år genom öknen.
Uti satsen: Brutus benämdes den siste romaren
(Sundén, satsöfn. uppg. 6), är väl det som utsäges om subjektet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
