Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 Predikat, kopula, predikativ, predikatsfyllnad.
kopula och predikativ, som voro inskränktare till sitt omfång än
Svedboms, af Sunde’n sammanslagits i det (slutna) enkla predikatet.
Predikatsfyllnaden åter, som hos Brodén har ett vidsträcktare
omfång än hos Svedbom, men dock är bunden vid vissa verb såsom
deras fyllnad har inom satsläran af Sundén blifvit lösgjord från
vissa bestämda verb och mera generelt fattats såsom en del af
predikatet (det sammansatta predikatet) i allmänhet. Jämför
uttrycket : Han har rest ensam.
Sedan vi nu tagit en jämförande öfverblick öfver predikatets
behandling hos trenne af de ofvan anförde författarne (ty Fryxell,
som i afseende på predikatets behandling ej lämpligen kan
sammanställas med de öfriga, skall anföras särskilt), skola vi närmare
skärskåda den samma och de grundsatser, på hvilka den är bygd.
Hvad först och främst termen kopula beträffar, som af Sundén
strukits ur satsläran, så kan med skäl frågas, om den bör
förekomma inom språkläran, behandlas därstädes såsom en del af
predikatet och såsom grammatikalisk term få sitt särskilta namn.
Om vi först se på kopulan i det s. k. slutna eller enkla
predikatet, så måste väl en och hvar medgifva, att det ur pedagogisk
synpunkt — vid hvilken vi först fästa oss, emedan det i första
rummet är från nämda synpunkt, som vi i denna uppsats vilja
betrakta predikativets behandling — är synnerligen olämpligt att
tala om en del af predikatet, som lärjungen ej kan se, så mycket
mer som läran om subjekt och predikat meddelas lärjungarne på
ett stadium, då abstrakta begrepp af dem ej kunna fattas. För
öfrigt torde det knappast finnas någon lärare, som i praktiken
söker tillämpa någon uppdelning af det slutna predikatet eller ens
nämner kopulan i detta predikat vid satslösnings- och
satsbild-ningsöfningarna, så att den i detta fall får stå för
grammatik-författarnes egen räkning, såsom ett bevis på deras insigt i
logiken. Bock är det sant, att Svedbom och andra, t. ex. Ullman *),
sökt utmärka för ögat kopulan genom kursiv stil, t. ex. springer,
sprang, men andra t. ex. Brodén hafva, säkerligen ej utan skäl,
uraktlåtit att på detta sätt gifva lärjungarne ett begrepp om den
samma. Om man för konseqvensens skull genom kursiv stil ville
antyda äfven den andra delen af predikatet (predikativet) i t. ex.
formen sprang, så torde man råka i förlägenhet.
Äfven ur teoretisk synpunkt synes det vara oriktigt att i
satsläran, som ju blott liar att behandla satsens delar, d. ä. ord
och former, alltså konkreta föremål, vilja införa begreppet kopula,
som ju ej utgör någon del af satsen såsom sådan, utan blott är
*) Svensk Språklära af Magnus Ullman, II. Satslära.
Stockholm 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
