Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Predikat, kopula, predikativ, predikatsfyllnad.
och det fullständiga predikatet, emedan i sjelfva verket ingen
(gräns-)skilnad finnes.
Vi skola därefter se till, huru läroboksförfattarne gå till
väga i det s. k. öppna (sammansatta) predikatet^ behandling och
närmare angifva, hvari olikheten dem emellan består.
Följande den ofvan angifna utvecklingsgången af
predikats-ordens betydelse, skola vi först granska de predikat, hvilka bildas
af de s. k. ofullständiga verben i förening med predikatsfyllnad
(predikativ), sedermera de, hvilka bildas af en sammansatt
verbalform.
Om vi jämföra Svedboms ofvan anförda anmärkning med
hans definition på predikatet, så är inkonseqvensen i den samma
tydlig, enär han först påstår, att i det öppna predikatet utsägandet
kan uttryckas genom (d. v. s. kopulan kan vara) vissa andra
verb (än de egentliga hjälpverben), såsom heter, kallas etc., men
sedermera tillägger, att dessa uttrycka något mera än kopulan.
Man vet sålunda ej, hvad man skall benämna denna satsdel, som
hvarken är kopula eller (slutet) predikat, utan liksom sväfvar
emellan båda, t. ex. kallades i satsen: Mannen kallades Adam.
Hvad Brodén angår, så påstår ban visserligen, att predikatet
alltid är ett verb och har därmed följaktligen utstrukit kopulan i
alla sådana satser, i hvilka predikatet ej är ett sammansatt
tem-pus. Sålunda blifver är i satsen: Snön är hvit, predikat. Men
detta påstående tager han tillbaka, då i samma paragraf säges,
att vissa verb endast ofullständigt uttrycka det som utsäges, och
därför behöfva en fyllnad af t. ex. ett substantiv eller adjektiv.
Då nu predikatet enligt definitionen är det som utsäges om
subjektet, måste i den ofvan anförda satsen är hvit vara predikat.
Altså får man i denna sats två predikat. Samma anmärkning
gäller om Sundén beträffande hans sammansatta predikat. Sedan
han nämligen i likhet med Brodén bestämt predikatet såsom ett
verb i finit form säger han, att det sammansatta predikatet är
ett sådant, i hvilket jämte verbet ett annat ord förekommer såsom
fyllnad. Detta "sammansatta predikat" är altså ej något predikat,
emedan "predikatet alltid är ett verb". Denna oformlighet i
uppfattningen och bestämningen af predikatet har också menligt
inverkat på behandlingen af predikativet, som dels hänföres till
satsens "hufvuddelar" såsom en del af det sammansatta predikatet
(Satsl, kap. 1 § 1, 2, 6), dels till satsens "underordnade delar",
sammanstäldt med objektet och adverbialen (därsammastädes § 2, 4).
Denna svaghet i behandlingen i pedagogiskt hänseende är
på samma gång från teoretisk synpunkt en förtjänst så till vida,
att, då han klarare än sina föregångare fattat predikatsf)’llnadens
generela beskaffenhet såsom ett attribut, som genom predikats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
