Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 öfversigt af 1878 —79 års läroverksberättelser.
Modersmålet. Obligatorisk utanläsning af skaldestycken
uppgifves nu mera såsom brukad endast vid ett fåtal läroverk;
och det är säkerligen ingen skada. I programmen för läroverken
i Helsingborg och Yenersborg äro uppsatsämnena särskildt angifna,
ett exempel, som (åtminstone vid läroverk, där ej för många
pa-rallelafdelningar finnas) torde förtjäna en allmännare efterföljd. I
fjärde klassen skrifvas somligstädes uppsatserna endast på
lärorummet; i Upsala utgöra de oftast öfversättningar från tyskan.
Vid ett par läroverk meddelas i den femte klassen hufvuddragen
af den nordiska mytologien. Af uppgifterna om talöfningarna i
6:te och 7.de klasserna framgår, att de i allmänhet måtte
anställas en gång hvar annan vecka samt att de utgöras af dels fritt
föredrag, dels referat af lästa arbeten, dels ock diskussions- eller
disputationsöfningar. I sjette klassen har vid ett läroverk (Visby)
föredragits en redogörelse för modersmålets oegentliga uttryck;
vid ett annat (Venersborg) en framställning af de olika åsigterna
om modersmålets rättstafning samt (vid samma läroverk) i sjunde
klassen rättande af kortare, i logiskt och språkligt hänseende
felaktiga meningar, dikterade af läraren. Flerestädes hafva
lärjungarne såsom förskola till språkets stilistiska behandling genomgått
en kurs i stillära efter Landtmanssons eller någon annans lärobok,
stundom ock efter lärarens muntliga anvisningar. Vid läsningen
af svensk litteratur tyckas Eunebergs arbeten hafva företräde
framför de infödda svenska skalderna, hvilka dock icke allestädes
tillbakasättas. Af norsk-dansk litteratur läses mest Ibsens
Kongs-emnene, Björnstjerne Björnsons fortællinger eller något af
Oehlenschlägers stycken, ibland också någon läsebok, t. ex. Flors eller
Hammerichs.
Lefvande språk. Då tyskan nu mera är det grundläggande
språket, ur jämförelse med hvilket äfven de första begreppen om
svenskans formlära skall inhämtas, låter man fortfarande vid flere
läroverk läsningen af tysk grammatik börja redan i första klassen.
Äfven i satsläran meddelas de första grunderna nu mera äfven vid
undervisningen i tyska språket. Vid några läroverk, t. ex. Halmstads
och Wenersborgs, drifvas lärjungarne till en ledigare behandling af
engelska och franska språken medelst talöfningar. Parlörläsning
förekommer flerestädes. Vid Göteborgs femklassiga läroverk hafva vid
de öfre klasserna fabler och historier af läraren berättats eller
upplästs på tyska, hvarefter de af lärjungarne på samma språk än
muntligt än skriftligt återgifvits. I fjärde och femte klasserna
användes vid litteraturläsningen mest någon större läsebok. I
sjette ocli sjunde klasserna läsas moderna författare: Schiller
oftare än Göthe (af den senare mest Hermann und Dorothea eller
Götz v. Berlichingen); flerstädes också Hauffs Mährchen, i Vexiö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
