Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Berättelse om läraremötet i Gefle.
kunnige personer inledas genom korta anföranden, som angifva
tjänliga synpunkter för ämnenas behandling.
Huru behöflig och önskvärd en sådan förberedelse är, visade
sig till en del vid diskussionen af frågorna 5 och 27
rörande hemmet och skolan. Denna diskussion blef icke hvad den
kunde hafva blifvit, som vi tro just af det skäl, att frågornas
mening icke var fullt klart uttryckt och de särskilde talarnes
anföranden därför icke alltid gälde samma sak. Hade alla hinder
i sådant afseende varit genom diskussionens förberedande
undanröjda, tro vi att man lätt nog skulle kommit till ett någorlunda
enigt resultat. Åtminstone torde den, som har någon rikare
erfarenhet dels såsom lärare dels såsom familjefader icke kunna
bestrida, å ena sidan att ban i skolan såsom sådan saknar en
högst väsentlig faktor för uppfostran, å andra sidan att
undervisningen dock både kan och måste vara mer eller mindre
uppfostrande i samma mån som läraren vid sin beröring med
lärjungarne ledes af intresse för dessas personliga utveckling och icke
blott för deras förkofran i ett eller flera läroämnen. Skolstadgans
ord: "läraren erinre sig städse, att han vid utöfningen af sitt
ansvarsfulla kall i förhållande till lärjungen företräder faders
ställe", angifva därföre, såsom oss synes, med fullt fog skilnaden
mellan pedagogen och "studentfabrikanten".
Sektionssammanträdena vittna som vanligt både om
sakkunskap, erfarenhet och nitälskan. Lifligast och hetast var
öfverläggningen inom afdelningen för modersmålet. Afdelningen
utgjordes af tvänne meningsgrupper, den ena för, den andra emot
modersmålets upptagande i den muntliga afgångsexamen. Med stor
talang sköttes diskussionen å ömse sidor, och det ville, enligt
vår mening, också mer än vanlig talang till att kunna, så som
skedde, göra anspråken från modersmålets sida gällande. Oss
synes det emellertid vara en alldeles oomtvistlig sak att, såvida
afgångsexamens hufvuduppgift är att pröfva ynglingarnes
allmänna mogenhet för studier vid universitet, något examensprof
i modersmålet utöfver det föreskrifna skriftliga är fullkomligt
obehöfligt. Ty med den allmänna språkbildning ynglingen
ådagalagt dels genom sistnämda prof, dels genom både skriftliga ocli
muntliga prof i främmande språk måste hans mogenhet för att
vid universitetet följa äfven den vetenskapliga undervisningen
i modersmålet vara tillräckligt pröfvad. Hvad särskildt den
betänkligheten angår, att modersmålet skulle vara tillbakasatt
därigenom att det icke förekommer i den muntliga examen, ehuru
andra språk där förekomma, så, ifall denna betänklighet kunde
skingras därmed, att t. ex. äfven latinet uteslötes ur nämda
examen, skulle vi gärna gå in på den saken; men vi skulle aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
