Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Ifrågasatta läroverksreformer. 176
sådan komité, som herr A. föreslår, bestående af män, "som i
lifvets olika värf haft tillfälle att pröfva, hvartill åtnjuten
undervisning duger eller icke duger", skulle måhända efter några
månaders samvaro afgifva ett betänkande åtföljdt af några
statistiska uppgifter, men ett betänkande tillkommet genom votering
och åtföljdt af en mängd reservationer. Och härpå kan icke
en grundlig omstöpning af hela Sveriges undervisningsväsen
från folkskolan till akademiska graderna grundas.
Må hr A. söka få sina reformförslag diskuterade i
broschyrer, tidskrifts- och tidningsartiklar samt man och man
emellan; det är möjligt att meningarna då kunna precisera sig, och
att en någorlunda stark opinion kan utbilda sig för reform i en
eller annan riktning. I närvarande stund tror jag ej, att någon
sådan förefinnes, och en ny skolkomité så snart efter dem vi
nyss haft, skulle icke finna för sig något nytt erfarenhetsmaterial
att bearbeta.
Bland de ärenden, som herr A. vill hafva förvista till
komiténs ompröfning, är det i synnerhet trenne, som ådraga sig
uppmärksamhet: om betalning för undervisningen, om införandet
af nya läroämnen samt om elementarskolans sammanslagning med
folkskolan.
Helt säkert vinner den tanken allt mera terräng, att de,
som draga fördel af undervisningen, äfven böra därför vidkännas
någon uppoffring. Slagordet om "vårt lands stolthet, den
afgiftsfria undervisningen", gör mindre effekt, då man vet, att det är
lärarne som till en tredjedel betala undervisningen, och nog
måtte väl föräldrarne då stå närmare att bära uppoffringen.
Hänsynen till "kojans söner", som skola uppstiga till landets högsta
äreställen, behöfver ej inverka på lagstiftningen, då för dessa
finnas friplatser och stipendier. Mera afseende torde böra fästas
vid den mindre bemedlade medelklassen, men med god vilja kan
sådant ske, om man nämligen utbyter ordet medellös mot
mindre bemedlad, och tager hänsyn till en lämplig reduktion i
afgiften, då flera bröder samtidigt begagna skolan. Då kan en
måttlig afgift af 5 à 6 kronor i månaden i de lägre klasserna,
eller samma afgift, som utkräfves i enskilda småbarnsskolor, icke
vara allt för betungande, och om denna afgift fördubblas i 6:te
och 7:de klasserna, så måste det ju ändock erkännas, att den högre
undervisningen fås för mycket godt pris. Härifrån är likväl ett
långt steg till herrar Axells och Borgs yrkanden att låta
föräldrarne betala hela kostnaden för undervisningen, hvilket, såsom
motionärerna också mycket riktigt anmärka, är att göra
gymnasierna till privata anstalter. Det är möjligt, att äfven detta
kommer att ske i framtiden, men ännu är tanken därpå hos vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
