Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta läroverksreformer.
179
3-klassiga läroverk, och de skola sjelfve önska att få sina
läroverk ombildade. Ingenting är otacksammare än att påtruga folk
förbättringar, hvilkas värde de ej kunna inse.
Men en sådan reform dröjer länge. Visserligen; också är
första dygden hos den, som vill reformera, tålamod.
Adn.
Förhandlingar vid Pedagogiska föreningens i
Finland allmänna möte i Helsingfors den 30 juni—3 juli 1879.
Pedagogiska föreningens tidskrift 1879, h. b’.
Att ett starkt ideelt intresse lefver hos Finlands folk, är
af ålder bekant i Sverige. Landets natur och bela ställning i
öfrigt torde under århundradens lopp gemensamt hafva bidragit
till att där väcka, utveckla och bevara företrädesvis ett sådant
intresse. Med skäl torde också kunna påstås, att det just varit
i kraften af en djupt grundad ideel uppfattning af lifvet, som
det finska folket lyckats hittills bestå kampen för nationel
sjelfständighet och skrifva sig en egen historia. Det är naturligt
att denna folkets ideela grundstämning framför allt måste i
skol-lagstiftningen hafva gjort sig gällande. Ty åt barnen vill man
i första rummet gifva till arf det, som ligger ens eget hjärta
närmast. Medan uti de öfriga nordiska länderna och särskildt
i vårt land under en lång följd af år i den "praktiska"
nyttans namn arbetats — och detta icke utan framgång — på att
finna en sådan väg till bildning, att ynglingen först och främst
må blifva orienterad inom "den yttre verld, som närmast omger
honom", hafva dylika försök i Finland hittills icke lika obetingadt och
allmänt vunnit sympatier. I känslan af de skatters värde, hvilka
människoandens egen inre verld innesluter, synes Finlands folk
framför allt hafva velat tillförsäkra sig en fri och öppen väg
till dessa skatter, och för sådant ändamål såsom hufvudsak
bibehållit samma uppfostringsmedel, hvilkas duglighet i både ett och
annat afseende af far och farfar pröfvats. Men tidehvarfvets
realistiske ande torde omsider äfven där hafva vunnit ett mera
varaktigt insteg. Af förhandlingarna från i fråga varande
läraremöte vill det åtminstone synas, som om en ny, främmande vind
börjat på allvar blåsa öfver det gamla broderlandet.
Eedan det hälsningstal, hvarmed mötet öppnades af
Pedagogiska centralafdelningens ordförande — hvilken också blef
mötets ordförande — visar, att stora, djupt ingripande
förändringar i det finska skolväsendet äro å bane; frågornas och
diskussionens innehåll bekräftar detta. Bemälde ordförande
yttrade i sitt tal bland annat följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
