Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Det finska läraremötet.
–-"På samma gång det är pedagogiska föreningens rättighet
att till ett dylikt möte sammankalla sina medlemmar, ligger däri en
förpligtelse, pligten att med alla de medel, som stå föreningen till buds,
arbeta för utvecklandet och spridandet af en förnuftig insigt i
uppfostran och undervisning, vare sig inom hemmet eller skolan. Att
fullgöra denna pligt och att utan uppskof fullgöra den, därtill synes det
närvarande ögonblicket mana, kanhända mera trängande än något annat.
För hvarje folk innefattar skolan ett af folkets förnämsta
lifsintres-sen,fördet finska folket kanske i djupare mening än för något annat. Då
jag säger detta, gör jag det icke, emedan jag skulle ledas af en ensidig
öf-verskat.tning af skolans uppgift i allmänhet och i vårt land i synnerhet;
utan jag säger det, emedan natur och historia hänvisat det finska folket till
en verksamhet i främsta rummet inom området af kulturens fredliga
idrotter. Och ingen torde vilja bestrida, att nationens förmåga att lösa
denna uppgift väsentligen beror på, huru skolan är organiserad och
huru hon fullgör sitt värf–— Ehuru företrädesvis arbetare i de
ideela intressenas tjänst, underkatta ej skolans män betydelsen af
nationens materiela framåtskridande — — men de betrakta detta senare
icke såsom ett för sig berättigadt ändamål, utan blott såsom det
nödvändiga underlaget, medlet för de förras, de ideela intressenas
förverkligande. Att en gång blifva värdiga representanter af dessa ideela
intressen, därtill skall skolan bilda sina lärjungar, så framt hon vill
meddela hvad man kallar allmän bildning.–— — Dessa ideer
äro så litet främmande för verkligheten, att, hvad stort eller
beståndande regenten, statsmannen, krigaren än vill komma åstad, han måste
sig till bistånd frambesvärja dessa andeväsen, dem vi kalla ideer,
emedan de allena utgöra de häfstänger, som förmå lyfta de stora
massorna; här gälla orden: "tron kaii försätta berg". Och t. o. m. det
materiela förvärfvet får först genom medvetandet om dessa högre
föremål sitt egentliga berättigande; förutom detsamma nedsjunker det till
simpel mammonsdyrkan.
Mer eller mindre klart genomträngd af medvetandet om denna
uppgift fasthåller den finska skollagstiftningen i närvarande ögonblick
den samma. Men vissa tecken synas antyda, att en systemförändring
är, om icke förestående, så åtminstone påtänkt. Den finska skolan
befinner sig sålunda i ett pröfningens, jag menar sjelfpröfningens moment;
det gäller för den samma att uttala, om den bepröfvade, äfven hos
oss blott sällan, och icke ens då ostraffadt, frångångna grunden bör
öfvergifvas, eller om man, utan att af erfarenheten låta sig läras, skall
inlåta sig på ett välment, men på detta område mera än annars
för-derfligt experimenterande". — — —
Kastar man efter genomläsandet af dessa ord en blick på
de framstälda diskussionsfrågorna, finner man lätt, hvilka ibland
dem det måste vara, som företrädesvis tagit mötets
uppmärksamhet i anspråk. Bland 60 frågor är det också tvänne, kring
hvilka den egentliga striden förts, nämligen den l:sta och den
8:de så lydande:
1. Är det n. v. systemet i vårt land med belt och hållet
särskilda läroverk för den reala och den klassiska skolbildningen
lämpligt? Bor särskildt de nya realskolornas öfverhufvud ringa
elevfre-qvens anses som ett giltigt vittnesbörd emot denna organisation?
Ifall den första af dessa frågor besvaras nekande, vore en
sammanslagning af de lägre klasserna (lämpligast tvenne) i lyceer och realskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
