- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextonde årgången. 1880 /
210

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

• Den svenska folkskolans utveckling. 210

uppmärksamhet? Den nitiske folkskoleläraren behöfver ock väl
den uppmuntran, som gifves af inspektören. Slutligen är det ej
skäl, att staten noggrant öfvervakar, huru de millioner, den
utbetalar till folkskolan, användas?

Låt vara att inspektionen bör bibehållas, men skulle den ej
kunna inskränkas? Vi tro det ej. För att kunna öfvervaka
folkskolan böra hennes inspektörer hafva rätt att besöka honne,
när de finna det nödvändigt. Just den omständigheten, att man
icke kan vara säker för inspektörens ankomst, gör att man söker
hafva allt i ordning. Att inskränka inspektionen på det sätt,
att inspektören skulle få besöka skolan endast hvart annat eller
hvart tredje år, vore att lägga band på honom, som hindrade
honom från att uträtta hvad han kunde och borde. Skälet för
frågan om inspektionens inskränkande är, att den därigenom
kunde blifva billigare. Men hvad skulle väl några tusen kronors
minskade utgifter betyda mot det att man hindrade tusentals barn
från att inhämta det mått af insigter, som ett väl ordnadt och
noggrant öfvervakadt folkskoleväsen har att erbjuda?

Vi hafva nu lämnat en kort öfversigt öfver vår
folkskolas utveckling sedan år 1842 och vilja sammanfatta denna
genom att utkasta grundritningen till svenska folkskolans byggnad
sådan hon nu är.

1. Småskolan två-(tre-)årig.

2. Folkskolan fyra-(tre-)årig med hennes öfverbyggnad,
fortsättningsskolan, i hvilken barnen kunna undervisas, till dess
de intagas i konfirmationsskolan.

3. Högre folkskolan.

I småskolan undervisar i allmänhet en lärarinna i båda
årsklasserna, hvilka antingen samtidigt eller på skilda tider
besöka skolan; i senare fallet undervisas vanligen hvardera klassen
hvarannan dag. Endast i de större städerna och i några få andra
skoldistrikt har hvarje småskoleklass sin särskilda lärarinna.

Vanligen skötes alla folkskolans klasser af en enda lärare;
i några folkskolor äro två läraro anstälda; i andra åter, såsom
t. ex. i de större städerna, har hvarje klass sin särskilde lärare.
I en del stadsskolor äro klasserna flere än fyra.

I några fasta folkskolor gå alla barnen i skolan under hela
den årliga undervisningstiden; i andra åter gå l:sta och 2:dra
klasserna under fyra månader och -3:dje och 4:de klasserna under
de öfriga fyra månaderna.

Sådan är i sina grunddrag den svenska folkskolan. Det
har i sanning kostat ett stort, ihärdigt arbete att föra henne till
den ståndpunkt, hon nu innehar. I spetsen för detta arbete har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1880/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free