Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• Den svenska folkskolans utveckling.
211
regeringen gått med vishet och kraft. I synnerhet har statsrådet
Carlson, under den tid han satt vid konungens rådsbord, gjort
sig förtjänt af fäderneslandets tacksamhet för den varma kärlek,
den djupa insigt, den aldrig tröttnande verksamhet, hvarmed han
arbetat för folkskolans ordnande och utveckling. Kraftigt har
regeringen vid detta betydelsefulla arbete understödts af riksdagen,
hvilken med beredvillighet anslagit för vårt land ansenliga
summor till främjande af folkundervisningen. De särskilda
kommunerna hafva ock underkastat sig betydliga uppoffringar för sina
folkskolor. Det gagneliga inflytandet häraf tränger allt djupare
in i det allmänna medvetandet, hvilket är en säker borgen för,
att folkskolan, omhuldad af folkets kärlek och intresse, skall allt
mer utveckla sig och blifva en af de säkraste medlen för landets
sjelfbestånd och förkofran.
Man liar framstält det yrkandet, att folkskolan skulle ställas
i organiskt samband med landets öfriga bildningsanstalter; att
hon skulle blifva den gemensamma bottenskolan för alla öfriga
skolor; i henne skulle alla folkklassers barn gemensamt
undervisas; först sedan barnen genomgått henne, skulle de som ville
förvärfva större kunskaper än dem folkskolan kan meddela, intagas
i någon anstalt, som afser meddelandet af en högre universel bildning
eller i någon tillämpningsskola. Härigenom tror man sig vinna stora
fördelar. Stånds- och klass-skilnaden skulle afslipas, om alla barnen
undervisades tillsammans i samma skolor; intresset för folkskolan
skulle ökas, om äfven de s. k. bättre klassernas barn i henne finge sin
första undervisning; man behöfde ej välja lefnadskall för de unga
förr än de nått den ålder och utveckling, att deras anlag och
fallenhet tydligen hade framträdt.
Yi befara dock, att en sådan anordning skulle hafva med
sig olyckliga följder. De arbetande klassernas barn böra inhämta
insigter dels genom bokliga studier, dels genom att tidigt deltaga
i föräldrarnes arbete. Därför bör folkskolan anordnas så, att
hennes lärjungar, af hvilka största delen kommer att egna sig åt
kroppsarbete, ej dragas från sina vanliga förhållanden eller komma
att sakna nödig öfning för duglighet och härdighet vid dylikt
arbete. Med de barn, som komma att lefva i sådana kretsar och
egna sig åt sådana sysselsättningar, som kräfva en högre
bildning, böra de bokliga studierna redan från början drifvas mera
energiskt; de böra upptaga den hufvudsakliga delen af
lärjungarnes tid; i annat fall skulle ynglingarne blifva allt för gamla,
innan de komma ut i lifvet; de skulle komma att sitta på
skolbänken en del af sina handlingskraftigaste år. Redan häraf
inses, att det ej kan vara lämpligt att hafva folkskolan till en
gemensam bottenskola. Då i folkskolan de arbetande klassernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
