Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275 De norska läroverken.
ningen inöfvas mestadels, tyckes det, medels afskrifning efter
bok; form- och satsläran bibringas ibland "ved analyse" utan
användande af lärobok; utanläsning af poemer och muntlig
åter-gifning af prosastycken förekommer i alla klasserna. I tredje
klassen börja, såsom hos oss, lärjungarnes skriftliga
"gjenfortæl-lelser"; muntligen öfvas de i berättelsen af sagor och "Eventyr"
samt händelser ur Norges historia. I tyskan, som äfven här är
grundläggande språk, drifves undervisningen i det hela på samma
sätt och i samma omfång, som i motsvarande klasser af de
svenska läroverken. Likaså äfven i matematik; anmärkas bör
emellertid, att det metriska måttsystemet redan 1878 tämligen allmänt
inlärdes vid de norska läroverken.
I klasserna i—6 upptaga latin och engelska, hvartdera på
sin linie (det förra 7, det senare 5 tim.) samt matematik (6 tim.)
det jämförelsevis största antalet af lärotimmarne. De öfriga
läroämnena hafva i det hela ungefär samma timfördelning som hos
oss. Vid språkundervisningen drifves litteraturläsning i vida
större skala än hos oss är fallet. Det öfversättningspensum, som
för latinläsningen i femte klassen vid de svenska läroverken är
ett sällan uppnådt maximum (10 fältherrar i Corn. Nepos) är vid
de norska läroverken, tyckes det, minimum; i Tromsö lästes i
5:te klassen 1878 hela Cornelius Nepos på två fältherrar när
(Agesilaus och Alcibiades); dessutom läses Phædri fabler samt en
god del af första boken i Cæsars de bello gallico. I tyska
utarbetas af lärjungarne en hemskrifning i veckan och, uti 5:te och
6:te realklassen, likaså i engelska. Äfven i geometri synes den
rent teoretiska undervisningen i betydlig mån hafva makat åt sig
för den praktiska tillämpningen.
1 modersmålet omfattar läsningen på middelskolens stadium
mestadels nyare norsk, till någon ringa del äfven dansk litteratur;
redan här förberedes emellertid lärjungen till studiet af "oldnorsk"
dels genom en liten lärokurs i nordisk mytologi, dels ock genom
att ur läsebok inhämta (öfversatta) fornnordiska qväden eller
prosastycken.
Norges historia läses, såsom här nödigt är, i förening med
Sveriges och Danmarks; om de båda senare länderna synes dock
ej läsas mer än som för begripandet af Norges historia är
oundgängligen nödvändigt. Som historien om Norges äldre tid, den
egentliga sjelfständighetstiden, naturligtvis utförligare inhämtas,
går icke undervisningen i första (knappast ens i andra) klassen
längre än till Kalmarunionen. Undervisningen i allmän historia
börjas i andra eller tredje klassen, således tidigare än hos oss,
och synes äfven vara utförligare. Vid undervisningen i geografi
genomgås i klass 1—3 en utförligare kurs om Skandinavien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
