Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
De norska läroverken.
Högsta styrelsen öfver de norska läroverken utöfvas af
kultus-ministeriet, hvilket uppsätter gemensamma ämnen för
afgångs-skrifningen, förordnar censorer och utfärdar cirkulär, ungefär som
hos oss. Hvarje särskildt läroverk styres af ett "forstanderskab",
som utgöres af 3 à 5 utaf kommunen valda medlemmar, någon
gång äfven (såsom i Drammen) af borgmästaren och magistraten.
I denna styrelse är också alltid skolans rektor sjelfskrifven
ledamot; ofta är han äfven "formand" (ordförande) i den samma.
Något "högv. eforat" från biskoparnes sida förekommer således
icke vid de norska läroverken. I forstanderskabet Anner man
också högst sällan några prester upptagna, hvadan detta således
icke kan erbjuda någon fullständig motsvarighet till direktionen
för Stockholms stads undervisningsverk, där presterskapets
medlemmar äro, om ej pluralitet, åtminstone de ledande och genom
innehafvande af inspektorsbefattningar tongifvande. Däremot har
rektor ett större inflytande på skolans styrelse än fallet är vid de
svenska läroverken.
Den förberedande skolan, som både bekostas och uppsättes
af kommunen, är, allt efter råd och lägenhet, delad i tre eller
två klasser; vid ett och annat läroverk består den blott af en
klass. Bland läroämnena upptager här modersmålet mesta tiden
(9 à 10 timmar i veckan), och belt naturligt, ty undervisningen
börjar här med bibringande af färdighet i innanläsning — hvilket
nästan alltid sker enligt ljud metoden; för öfrigt meddelas
grunddragen af form- och satslära, öfvas i rättskrifning samt drifves,
ehuru i mindre skala, utanläsning af skaldestycken. Därnäst
komma välskrifning och aritmetik, hvilka hvardera upptaga 5
timmar i veckan. Vid kristendomsundervisningen, där bibliska
historien utgör hufvudämnet, återgifva lärjungarne lärarens muntliga
berättelser, hvarjämte undervisningen illustreras genom förevisande
af bibliska bilder.
Såsom vilkor för intagning i middelskolens första klass
fordras : obehindrad innanläsning samt afskrifning efter bok, räkning
af addition, subtraktion och multiplikation i bela tal, återgifvande
af några vigtigare berättelser ur bibliska historien samt Norges
historia och slutligen någon kännedom af Palestinas samt Norges
(icke Sveriges) karta. Inträdesfordringarna äro således något
mindre än vid de svenska läroverken.
I middelskolens tre lägre klasser upptaga norska och tyska
(hvartdera 5 tim.) samt matematik (4 i klass. I och II, 6 i kl.
III) det största antalet lärotimmar. Anmärkningsvärd är den stora
omvårdnad, som vid det norska läroverket egnas åt undervisningen
i modersmålet; detta utgör första grundlaget för en undervisning,
som här i fullaste mening är nationel och fosterländsk. Rättskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
