Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle.
295
sig i språken gå ut på förenkling, en sak, som väl icke bör
motarbetas. Latinets rena dotterspråk hafva förminskat
tingsordens slag i afseende på det yttre (genera) till två och
engelskan har bortkastat all skilnad i detta afseende. (Finskan har
aldrig liaft någon.) Låtom således våra döda sofva i ro och
låtom icke smitta oss af någon spiritistisk åtrå att frammana
spöken! Sökom däremot att regelbinda det verkligen behöfliga,
som vi äga qvar i språket, och låtom oss således i afseende på
3:e personens förkortningsnamn lagstadga: han och hon nyttjas
blott om könliga ting men den och det blott om könlösa, med det
undantag naturligtvis, att det sist nämda nyttjas äfven om
sådana könliga ting, hvilkas verkliga namn äro hårda (neutra) och
lämna könet obestämdt, såsom svin, föl m. fl. Därigenom kunna
vi möjligen helt och hållet förqväfva icke allenast förut nämda
spiritistiska försök utan äfven det redan i början af 1600-talet sig
inritande missbruket att begagna genitiven dess äfven om könliga
ting, som under Gustaf III:s tid hade blifvit mycket gängse ocli
sedermera visserligen aftagit men ännu ej helt och hållet
upphört, genom hvilket, allt en betänklig villervalla i vårt språk
qvarstår, ehuru detta förträffliga språk fordrar mycket mindre
bemödande för regelbildning, än det tyska.
Efter nu uppräknade anmärkningar går gransk, att uttala
sitt omdöme om arbetets användbarhet och lämplighet för dess
angifna ändamål med följande ord: "Framställningssättet är i
hög grad systematiskt och räsonnerande, så att boken mera
liknar en afhandling om svenska språket än en lärobok i det samma.
Trots sina stora förtjänster i fråga om innehållet är hon af detta
skäl näppeligen användbar för andra än dem, som redan afslutat
de elementära studierna. För skolan passar hon bestämdt icke"1).
En lärobok får således enligt gransk:s åsigt icke vara
systematisk. Behöfver jag vederlägga en sådan åsigt? Jag tror
mig tryggt kunna öfverlämna detta åt hvarje tänkande läsare
och lärare. Men det är förmodligen räsonnerandet (det vill här
säga: angifvandet af skäl i största korthet, ty något
räsonnerande i annan betydelse förekommer icke i boken), som mest
stöter gransk. Jag har redan i företalet inlagt min gensaga
emot det gängse påståendet, att en lärobok ej får framställa skäl
eller bevis för riktigheten af de satser, som den innehåller, och
sagt mina skäl till min olika åsigt i denna sak, men det är
kanske fruktlöst att försöka få dem att "taga räson", som icke
tåla den. Emedan min lärobok såväl till hela sin plan, som
’) Det är förnämligast denna stränga dom, som tvungit mig att
oaktadt min egen brist på tid och tidskriftens kanske strängt anlitade
utrymme komma fram med detta genmäle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
