- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextonde årgången. 1880 /
296

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

Genmäle.

många enskildheter afviker ifrån dem i andra läroböcker i samma
ämne (såsom gransk, sjelf icke utan gillande anmärker), liar jag
ansett detta framställningssätt alldeles nödvändigt. Emot det stränga
bestämdt icke vågar jag dessutom inlägga en gensaga och stödja
denna på det förhållandet, att alla lärjungar ifrån det under min
styreiso stående läroverket (hvarest språkundervisningen bedrifves
efter do i min lärobok framstälda grunderna), som afgått till
högre läroverk, där väl försvarat sin plats och stundom till och mod
intagits i en högre klass, än den, hvartill de härifrån erhållit
afgångsbetyg. Gransk, fortsätter: "Hon liknar en liärfva, mycket
redig, det medgifves, men i hvilken det har sig mycket svårt
att få fatt i en uppslagsända". Får således cn lärobok icke
utgöra en liärfva, om den är redig, d. v. s.: får framställningen
icke vara sammanhängande, härledande, det ena ur det andra ?
Gransk, synes neka det. Dome läsaren och läraren! Men
uppslagsändan, som är svår att finna ? Den finnes i lärobokens
första ord. Jag utgår ifrån språkets begrepp och härleder därifrån
allt det följande i strängt sammanhang. Månne det i andra
läroböcker är lättare att finna en uppslagsända ? Gransk,
anmärker därefter såsom ett fel, att "exempel stundom saknas" och
anför såsom prof härpå sid 131, 5:o, sid. 135 anm. 90 och sid.
145 not. 189. Hvad det första stället beträffar (som oriktigt
förlägges till sid. 131 i st. f. sid. 130) uppräknas där 8 ord
såsom prof. Det andra stället (omnämnande ord på an, nad,
skap, het och else) saknar verkligen prof, men behöfver lärjungen
verkligen prof på dessa vanliga ord? Jag har velat undvika
onödiga prof. På det tredje stället hade kanske prof varit
erforderliga men, emedan liär är fråga om missbruk, som äro långt
ifrån allmänna, liar jag ej velat vänja lärjungens öga och öra
vid felaktiga böjningar, som kanske ännu äro alldeles främmande
för honom.

"Ett väsentligt fel är det också", enligt rec:s åsigt, "att
förf. söker införa en hel del nya termer". Jag har i företalet
till ett föregående arbete (Den allmänna språklärans grunder)
angifvit mina skäl för behöfligheten att införa svenska
benämningar, som bättre uttrycka begreppen, än de nu allmänt
brukliga latinska, och vill här endast i korthet andraga, att jag anser
de sednare otjänliga, emedan de l:o ej förstås af de lärjungar,
som ej läsa latin, och ’2:o ej ens för de i latinet hemmastadde
angifva de begrepp, som de verkligen äro ämnade att uttrycka.
Säger mig, t. p., namnet verb (ord) ordslagets hufvudbegrepp?
I en språklära sådan, som min, med en annan indelning af orden,
än den vanliga, och en mängd nya begrepp, har det dessutom
varit alldeles nödvändigt att införa nya benämningar. Hvarför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1880/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free