- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextonde årgången. 1880 /
297

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genmäle.

297

kunna icke vi lika så väl som tyskarne, införa inhemska konstord
äfven i språkläran? Jag har dessutom insatt de gamla latinska
benämningarna i parentes efter de svenska för de saker, som
hafva latinska benämningar, på det att lärjungarne ej må vara
obekanta med dem, men jag har under min långvariga
lärareverksamhet funnit, att lärjungarne föredraga att begagna de
svenska, äfven när de uppmanas att begagna de bland de
latinska, som äro kortare, och hvarföre ? Emedan de för dem tydligt
angifva sakernas liufvudbegrepp. -Bland de i gransk:s tanke
olämpliga svenska benämningarna i min bok anför han
"föremåls-bestämningsord". En sådan benämning finnes där ej.
Förmodligen har gransk., förblandande, såsom vanligen sker i
språklärorna, föremål (ting i ett visst förhållande) med ting, haft i
tanken min benämning tingsbestämningsord (adjektiv).

Gransk, slutar nu sin framställning med en mildring af det
stränga ordet bestämdt, sägande: "Det skulle emellertid vara
ett missförstånd af rec:s mening med framläggandet af dessa
betänkligheter i fråga om bokens användbarhet, om någon läte
sig af dessa afskräckas från att göra närmare bekantskap med
det innehållsrika arbetet. Skulle ett annat uppfattningssätt än
det rec. framlagt, göra sig gällande bland lärarne i
modersmålet, så mycket bättre, då i fråga om innehållets gedigenhet
olika meningar näppeligen kunna hysas". Jag är tacksam för
denna mildring och vädjar till samma domare, som granskaren.

Jag slutar nu mitt genmäle med ett uppriktigt tack till
gransk., därför, att han samvetsgrant vid sin granskning trängt till
sjelfva grunden och ej, såsom tyvärr ofta är fallet, hållit sig blott
till ytan, att han öfverblicka! arbetet i dess helhet ocli icke
uteslutande fäst sig vid några enskildheter, grundande på dem ett
omdöme om det hela, att han vitsordat min goda afsigt med
arbetet, särskildt min nitälskan för vårt språks regelbindandc,
och slutligen, att han i det hela tillerkändt mig grundlig
förberedelse för arbetet.

Jag begagnar här tillfället att nämna, att oaktadt af
förläggaren anordnad ytterlig omsorg om korrekturläsningen (en fil.
d:r läste första korr., innan det i sista hand tillsändes mig)
likväl genom sättarens underlåtenhet att iakttaga gjorda rättelser
några betänkliga tryckfel inkommit, såsom å sid. 20 bestraffats
i st. f. bestraffat, sid. 24: förra i st. f. forna, sid. 28:
stad-ställnings for mer i st. f. satsställningsformer, sid. 48 nederst:
som i st. f. om, sid. 66: satsfogningar i st. f. satsfogningens,
sid. 96; giftarmål i st. f. giptarmdl, sid. 97: uns i st. f. ur,
sid. 98 inn bortglömt efter «r, sid. 125: antalsform i st. f.
entalsform, sid. 129: peruk i st. f. klerk, sid. 145: läsit i st.
f. läst, sid. 182 grete (f. indik.) i st. f. gret och sid. 189 (ne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1880/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free