Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskapernas studium vid Sveriges
gymnasier ocli skolor under äldre tider.
Studiet af naturvetenskaperna är i Sverige jämförelsevis ungt
både vid universitetet och skolan och räknar sin första egentliga
begynnelse från konung Gustaf Adolfs för vår kultur så
epokgörande regering. Möjligt är väl att någon undervisning i
naturvetenskap meddelats redan förut, till exempel i medeltidens
klosterskolor, fastän inga säkra underrättelser därom bevarats till våra
dagar, men om detta också varit fallet, så torde denna
undervisning i alla fall hafva varit ganska knapphändig och troligen
inskränkt sig till studiet af computus ecclesiasticus och några
därmed i samband stående astronomiska företeelser samt kännedomen
om åtskilliga i läkekonsten brukliga växter. Lika illa bestäldt
härmed var det efter all sannolikhet också under de första
Vasa-regenterna och välbekant är, huru Gustaf I bittert klagade öfver
skolundervisningens usla beskaffenhet under hans tid.
Förtjänsten af att först hafva fäst uppmärksamheten på
behofvet af undervisning i naturvetenskap tillkommer, som sagdt är,
vår störste konung, och redan år 1620 lät han infordra
presterskapets betänkande om bästa sättet för verkställandet af en väl
behöflig reformation af hela landets både högre och lägre
undervisningsanstalter ’). I sin den 13 april samma år daterade
resolution härpå säger sig konungen vara sinnad att låta inrätta
tvänne större gymnasier i Linköping och Åbo samt "eett halfft
Gymnasium eller Trivialskole" i Vesterås, Vexiö, Skara, Viborg
samt Hernösand eller Uleåborg. Om lärarnes antal och
skyldigheter nämnes i detta bref, att vid hvart gymnasium skulle vara
fem lärare, af hvilka rektor skulle föredraga "physicam et
astro-nomiam" samt en kollega matematik och logik. Detta förslag gälde
likväl endast Linköping och Åbo, men om de mindre läroverken
bestämmes i afseende på naturvetenskapen, att rektor skulle läsa
"physicam et mathesin". Några läroböcker eller kurser omtalas
dock icke.
Konungens lifliga önskan att upphjälpa Sveriges
undervisningsväsen stannade ej vid detta förslag, utan flera gymnasier
’) E. Thyselius. Handlingar rörande svenska kyrkans och
läroverkens historia", Örebro 1839, har varit vår mest anlitade källa i fråga
om skollagstiftningens historia.
Pedagogisk Tidskrift. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
